Vårt liv blir ett vittnesbörd när vi avstår från egen vinning

Våra pensionspengar sparas i fonder och är därför beroende av börsens utveckling. Det blir vi ständigt påminda om när börsen tappar mycket i värde. Någon har till uppgift att förvalta de pengarna så att de växer och kan hämtas ut av spararna vid ett senare tillfälle. Det säger sig självt att en fondförvaltare inte kan använda pengarna för egen vinning utan måste ha placerarnas bästa för ögonen, om denne ska vara trovärdig och rättskaffens.

I söndagens evangelium talar Jesus om en förvaltare som ska ta hand om hushållet medan ägaren är bortrest. Han kan inte gärna hantera hushållet och tjänarna som om de vore hans egendom utan han ska göra vad han har blivit tillsagd, med sin herres och hushållets bästa i åtanke.

Allt vi äger är ett lån från Gud och en dag ska vi avlägga räkenskap inför honom.

Så är det också med oss. Vi är Guds tjänare som har fått förtroendet att förvalta Guds skapelse. “Allt är nära, allt är långt ifrån / Allt är givet / människan som lån”, skrev Pär Lagerkvist i dikten Det är vackrast när det skymmer, och det stämmer bra. Allt vi äger är ett lån från Gud och en dag ska vi avlägga räkenskap inför honom.

Ordspråksboken är praktisk i sin beskrivning av vårt förvaltarskap. Vi ska hjälpa den som ber oss, om det står i vår makt. Vi ska inte skapa oro eller otrygghet för vår nästa. Vi ska inte snegla avundsjukt på dem som når framgång på orättfärdigt vis. En kristen behöver inte sträva efter rikedom, berömmelse eller framgång. “De rättrådiga har hans vänskap”, slutar den gammaltestamentliga texten, och Hebreerbrevets författare sammanfattar det så vackert: “Lev inte för pengar; nöj er med vad ni har. Gud själv har sagt: Jag skall aldrig svika dig, aldrig överge dig.” (Heb. 13:5.)

Guds barn blir till ett vittnesbörd om Guds godhet när de lever generöst, ödmjukt, omsorgsfullt i den här världen och gärna avstår från egen vinning för att hjälpa sin nästa. Det är sannerligen inte lätt att leva på det viset, men evangelium bär och leder oss: “Ni känner vår herre Jesu Kristi stora gåva: han, som var rik, blev fattig för er skull, för att ni skulle bli rika genom hans fattigdom.” (2 Kor. 8:9.)

Men hur vi hanterar våra fysiska tillgångar hör samman med vilka karaktärsdrag som odlas i vårt hjärta, och söndagens episteltext sätter fokus på just det inre. Genom dopet och tron är varje människa en ny skapelse, och det är vår kallelse att dagligen växa i vårt dop. Det gör vi när vi dag efter dag omvänder oss från våra synder, lever i Guds förlåtelse och går helgelsens väg. Då blir den nya människan synlig i oss, till glädje för våra medmänniskor.

Guds gåva till oss är alldeles oförtjänt. Hans rättfärdighet tillhör oss av nåd, och just därför ska vi “ge som gåva vad vi har fått som gåva” (Matt. 10:8). Det är en svår och smal väg att gå, men den leder till det eviga livet. Låt oss därför skynda oss att använda Guds goda gåvor till oss i tjänst för vår nästa, så Herren kan säga om oss vid sin återkomst: “Bra, du gode och trogne tjänare! Du var trogen i det lilla, jag ska sätta dig över mycket. Gå in i din herres glädje!” (Matt. 25:21, SFB15.)

[ Så mycket ger medlemmar i frikyrkan i tionde – egentligen ]

---

Fakta: Veckans bibeltexter

Tema: Goda förvaltare (Nionde söndagen efter trefaldighet)

Gamla testamentet: Ordspråksboken kapitel 3, vers 27-32

Neka ingen en skälig gåva när det står i din makt att hjälpa. Om du har något, svara då inte din broder: “Kom tillbaka i morgon, då skall du få.” Anstifta inget ont mot din broder, som tror sig bo trygg i din närhet. Tvista inte med någon utan fog, med en som inte har gjort dig något ont. Avundas inte våldsverkaren, slå inte in på de vägar han går. Herren avskyr den som är falsk, men de rättrådiga har hans vänskap.

Episteltext: Efesierbrevet kapitel 4, vers 20-28

Men så är det inte med er. Ni har lärt känna Kristus – såvida ni nu har hört om honom och undervisats om honom efter den sanning som finns hos Jesus. Därför skall ni sluta leva som förut; ni skall lägga av er den gamla människan, som går under, bedragen av sina begär. Se till att ni förnyas i ande och förstånd och att ni klär er i den nya människan, som har skapats efter Guds bild, med den rättfärdighet och den helighet som hör sanningen till. Lägg därför bort lögnen och tala sanning, var och en till sin nästa, vi är ju varandras lemmar. Grips ni av vrede, så synda inte.’ Låt inte solen gå ner över er vrede. Ge inte djävulen något tillfälle. Den som stjäl skall sluta stjäla och i stället arbeta och sträva med egna händer, så att han kan dela med sig av sitt goda åt dem som behöver.

Evangelietext: Lukasevangeliet kapitel 12, vers 42-48

Herren svarade: “Tänk er en trogen och klok förvaltare som av sin herre blir satt att ha hand om tjänstefolket och dela ut maten åt dem i rätt tid. Salig den tjänaren, när hans herre kommer och finner att han gör vad han skall. Sannerligen, han skall låta honom ta hand om allt han äger. Men om den tjänaren tänker: Det dröjer innan min herre kommer, och så börjar slå tjänstefolket och äta och dricka sig full, då skall hans herre komma en dag när han inte väntar honom och vid en tid som han inte vet om och hugga ner honom och låta honom dela lott med de trolösa. Den tjänaren som vet vad hans herre vill men ingenting förbereder och inte handlar efter hans vilja, han skall piskas med många rapp. Men den som av okunnighet gör sådant som förtjänar prygel, han skall bara piskas med några få rapp. Av den som har fått mycket skall det krävas mycket, och den som har anförtrotts mycket skall få svara för desto mera.”

Psaltaren: Psaltaren psalm 8, vers 1-10

För körledaren. En psalm av David.

Herre, vår härskare, väldigt är ditt namn över hela jorden.

Jag vill besjunga din himmelska praktmed ett barns, ett dibarns mun.

Du har rest ett värn mot dina fiender för att betvinga ovän och hämnare.

När jag ser din himmel, som dina fingrar format, månen och stjärnorna du fäste där, vad är då en människa att du tänker på henne, en dödlig att du tar dig an honom?

Du gjorde honom nästan till en gud, med ära och härlighet krönte du honom.

Du lät honom härska över dina verk, allt lade du under hans fötter: får och oxar, all boskap, och markens vilda djur, himlens fåglar och havets fiskar, allt som vandrar havets stigar.

Herre, vår härskare, väldigt är ditt namn över hela jorden.

---