Skulle vi lyssna på profeten Amos sommarprat?

Ett sus går genom presskonferensen när årets sommarpratare ska offentliggöras. Förutom aktuella kändisar, sedan länge inaktuella kändisar, ett par framgångsrika företagare, några rörande livsberättelser, en före detta partiledare och ett tjog influensers presenteras en udda figur: En gammaltestamentlig profet som inte gjort sig känd för att dra lättsmälta anekdoter och småroliga observationer. Krönikörerna tävlar om att spekulera vad han kommer tala om. Vilka kommer hängas ut i hans svaveldoftande strafftal? Vilka politiker och miljardärer? För inte kommer profeten ha mage att peka sanningens finger mot vanligt folk?

Så kommer den första fredagen i augusti och semestersverige pågår i sakta mak. I hängmattor och strandstolar rattar hundratusentals människor in P1. Efter den sedvanliga presentationen hörs en varm men torr röst. ”Jag heter Amos och jag är dagens sommarpratare”. Första låtvalet är Miss Lis Hälsa Gud och profeten tar till orda: ”Jag vill först bekräfta att Gud fått hälsningen och gråter med er över orättvisorna i världen. Men faktum är att Gud har en hälsning till er, ni som trampar på de fattiga och utrotar de svaga i landet”.

Ett land utan svaga visar inte på styrka utan på egoism.

—  David Fiske

Majoriteten av lyssnarna slappnar av med förvissningen att den motsträviga profeten valt att endast adressera politiker och bolagsstyrelser. Profeten fortsätter:

”Ni säger: När är semestern slut så att vi kan jobba över, och helgen så att vi kan tjäna ännu mer? Då ska vi frisera deklarationen, betala svart och fuska med skatten. Vi ska köpa kläder som sytts av undernärda barn, klaga på tiggaren vid mataffären och sälja våra trasiga mobiler till överpriser på blocket. Gud kommer aldrig glömma vad ni gjort.”

Semesterkänslan försvinner i takt med att lyssnarna förstår att profeten Amos vänder sig till hela folket. Budskapet gäller inte några makthavare utan alla som älskar pengar mer än de fattiga och de som hamnat utanför skyddsnäten.

Söndagens tema är ”goda förvaltare” och Amos vänder sig till dem ”som trampar på de fattiga och utrotar de svaga i landet” och blottlägger deras synd. Ett land utan svaga kanske låter härligt och ekonomiskt fördelaktigt, men var ska de svaga ta vägen? Och vad säger att det inte är du som plötsligt är den svaga? Ett land utan svaga visar inte på styrka utan på egoism. Däremot visar det land på styrka som stöttar och styrker den svage och hjälper den fattige att få livet att gå ihop.

Sommarprataren har gett sitt budskap och mitt i inflation och skenande priser får vi denna text i knät. Vågar vi sätta oss på de anklagades bänk och för en stund vara de som Amos kritiserar?

---

Nionde söndagen efter trefaldighet – Tema: Goda förvaltare

Gammaltestamentliga texten: Amos 8:4-7

Hör detta, ni som trampar på de fattiga och utrotar de svaga i landet! Ni säger: ”När är nymånadsfesten över så att vi kan sälja säd, och sabbaten så att vi får öppna kornboden? Då skall vi minska måtten och lägga på priserna och fuska med vågen, köpa de fattiga för pengar och de nödställda för ett par skor och sälja spillet som säd.” Herren har svurit vid Jakobs stolthet att aldrig glömma något de gjort.

Episteltext: 2 Tim 4:1-7

Jag besvär dig vid Gud och Kristus Jesus, som skall döma levande och döda, jag besvär dig vid hans ankomst och vid hans rike: förkunna ordet, träd upp i tid och otid, vederlägg, tillrättavisa, vädja – tålmodigt och med ständig undervisning. Det kommer en tid då människorna inte längre vill lyssna till den sunda läran utan skaffar sig den ene läraren efter den andre, därför att det kliar i dem att få höra sådant som de önskar. De slår dövörat till för sanningen och vänder sig till legenderna. Men håll alltid huvudet kallt, var beredd att slita ont, gör vad som åligger en förkunnare och fullfölj din tjänst. Mitt eget liv utgjuts redan som ett offer, och tiden är inne då jag måste bryta upp. Jag har kämpat den goda kampen, jag har fullbordat loppet, jag har bevarat tron.

Evangelium: Lukasevangeliet 16:1-13

Han sade också till sina lärjungar: ”Det var en rik man som hade en förvaltare, och denne beskylldes för att förskingra hans förmögenhet. Mannen kallade till sig honom och sade: ‘Vad är det jag hör om dig? Lämna in dina räkenskaper, du kan inte vara kvar som förvaltare.’ Förvaltaren tänkte: ‘Vad skall jag göra nu när min herre avskedar mig? Gräva orkar jag inte, och tigga skäms jag för. Jo, jag vet vad jag skall göra så att folk tar emot mig i sina hus när jag mister min tjänst.’ Han skickade efter dem som var skuldsatta hos hans herre, en i sänder, och frågade den förste hur mycket han var skyldig. ’Hundra krus olja’, svarade mannen. Då sade han: ‘Här är ditt skuldebrev, sätt dig genast ner och skriv femtio.’ Sedan frågade han näste man: ‘Och du, hur mycket är du skyldig?’ – ‘Hundra tunnor vete.’ Då sade han: ‘Här är ditt skuldebrev. Skriv åttio.’” Och Herren berömde den ohederlige förvaltaren för att han hade handlat klokt. ”Denna världens människor beter sig klokare mot sina egna än ljusets människor gör. Ja, jag säger er: använd den ohederliga mammon till att skaffa er vänner som tar emot er i evighetens hyddor när mammon lämnar er i sticket. Den som är trogen i smått är trogen också i stort, och den som är ohederlig i smått är ohederlig också i stort. Om ni inte har varit trogna i fråga om den ohederliga mammon, vem vill då anförtro er det som har verkligt värde? Och om ni inte har varit trogna i fråga om andras egendom, vem vill då ge er det som skall tillhöra er? Ingen tjänare kan tjäna två herrar. Antingen kommer han att hata den ene och älska den andre eller att hålla fast vid den ene och inte bry sig om den andre. Ni kan inte tjäna både Gud och mammon.”

Psaltaren: Psalm 8

För körledaren. En psalm av David. Herre, vår härskare, väldigt är ditt namn över hela jorden. Jag vill besjunga din himmelska prakt med ett barns, ett dibarns mun. Du har rest ett värn mot dina fiender för att betvinga ovän och hämnare. När jag ser din himmel, som dina fingrar format, månen och stjärnorna du fäste där, vad är då en människa att du tänker på henne, en dödlig att du tar dig an honom? Du gjorde honom nästan till en gud, med ära och härlighet krönte du honom. Du lät honom härska över dina verk, allt lade du under hans fötter: får och oxar, all boskap, och markens vilda djur, himlens fåglar och havets fiskar, allt som vandrar havets stigar. Herre, vår härskare, väldigt är ditt namn över hela jorden.

---

[ David Fiske: Här är bönens två riktningar ]