– Nära missionsstationen Kiremba i Bururi-distriktet finns inte bara många skolor utan också ett barnhem, som vi besökte, berättar Sofia Lindahl-Achi. Dit kommer nyfödda barn från hela landet om deras mamma dör i samband med förlossningen. Där får de stanna tills de är tre år, och då hämtas de hem av sin pappa. Barnen har då fått en bra start i livet.
– Särskilt de äldre barnen sträckte sina armar mot oss och ville bli kramade. Dessa barn hade det förhållandevis bra.
Långt mer än hälften av Burundis innevånare lever i djup fattigdom, mycket på grund av krigen på 1990-talet. Många räknas som undernärda.
Medelåldern i landet var 16,7 år 2009, det förstår man när man ser alla barn, de finns verkligen överallt. Barnen som har börjat skolan har oftast skoluniformer, de övriga är många gånger klädda i smutsiga och trasiga kläder när de springer omkring i den röda jorden som finns runt husen de bor i.
– Vi såg också barn som bar tunga bördor på sina huvuden eller som hjälpte till med odlingarna. Men barnen i ett flyktingläger vi besökte hade det allra sämst, säger Kurt Granlöf. Under krigen flydde många till Tanzania, där de bott i över tjugo år. Familjerna hade funnit sig väl tillrätta där och bodde i bra hus och odlade jorden.
Nu är det lugnt i Burundi och tanzanierna tycker det är dags för burundierna att återvända. Detta blir mycket svårt för dem eftersom många är födda i Tanzania. Till Mugara-området i södra Burundi har det hittills skickats över åttiotusen flyktingar, främst från Tanzania.
– I det flyktingläger vi besökte finns det över tre hundra vuxna och många barn, berättar Kurt vidare. De bor i plåtskjul och är helt beroende av hjälp utifrån. Pingstförsamlingen i Mellanbygden hjälper också till med mat till lägren genom att skicka pengar till en organisation som heter ”Burundihjälpen”. När flyktingarna kom till Burundi hade de bara med sig de kläder de hade på sig och möjligen en filt och en gryta att koka mat i.
Inte långt från plåtskjulen fanns nybyggda hus. Där bor flyktingar som kommit tillbaka tidigare och som lyckats få lite arbete på någon åker och som bränt tegel till huset och planterat några maniok-plantor. Men behoven är fortfarande oändliga.
