16 april 2024

TIDSKRIFT FÖR TRO, KULTUR OCH SAMHÄLLE



NOD har flyttat och finns nu på tidsskriftennod.se

Intelligent skapelse?

Hur kan slumpen och det naturliga urvalet tolkas? Går det fortfarande att tala om ändamålsenlighet och design? En finsk forskare som står mitt i den internationella debatten hjälper NOD att reda ut begreppen.

Rope Kojonen intervjuas av Lars Johansson.

Rope Kojonen är forskare på teologiska fakulteten vid Helsingfors universitet. Han är också redaktör för det finska magasinet och hemsidan Areiopagi.fi som fokuserar på förhållandet mellan vetenskap och teologi. Kojonen är djupt engagerad i de pågående diskussionerna om tro och vetande såväl i Finland som internationellt och har publicerat rader av angelägna artiklar i olika tidskrifter och digitala media. I slutet av förra året utgavs hans ingående analys av debatten kring intelligent design på det ansedda engelska förlaget Routledge. NOD har frågat Kojonen om hur man kan förhålla sig i de ofta laddade samtalen om evolution och design.

Enligt nydarwinister som exempelvis Richard Dawkins finns det två grundläggande krafter som driver evolutionen: slumpmässiga genetiska mutationer och naturligt urval. Allt tal om avsikt, medveten planering, design är ovetenskapligt. Men är en sådan hållning en vetenskaplig position?

– Jag skulle vilja lägga till att evolutionsteorin inkluderar många andra mekanismer utöver dessa. Men det är sant att många framstående evolutionsbiologer har levererat enorma teologiska, moraliska och till och med politiska tolkningar av evolutionen. När det gäller design så argumenterar man att det är just på grund av evolutionen som vi nu förstår hur en omedveten och oplanerad process kan frambringa alla de underverk vi ser i naturen utan att det behövs en skapare. Men detta är ett kraftfullt teologiskt anspråk som inte kan baseras bara på biologi.

– De omfattande ideologiska tolkningarna av evolutionen har dessutom också spelat en roll i den religiösa misstänksamheten mot evolutionsteorin. Men jag anser inte att sådana tolkningar är en nödvändig konsekvens av det vetenskapliga innehållet i evolutionen. Detta visar sig också genom att många tidiga popularisatörer av evolution var kristna, exempelvis biologen Asa Gray i USA, och det finns många kristna biologer som accepterar teorin.

– Min personliga övertygelse är också att evolution och skapelse är förenliga. För mig handlar det inte först och främst om att anpassa modern vetenskap eller att förändra kristna läror utan om att vara trogen kyrkans teologiska tradition. Redan tidigt menade man att Gud också kan verka genom naturliga processer och att allting i naturen beror av Gud. Det betyder, rent teologiskt talat, att ingen evolutionär process kan förekomma utan Gud.

Tror du att evolutionsteorin omöjliggör varje försök att introducera förklaringsmodeller som inkluderar ändamålsenlighet eller design?

– Nej, evolutionen ändrar förstås vår förståelse av design och gör anspråk på gudomliga ingripanden och mirakler i livets historia mindre rimliga. Men biologisk evolution skulle fortfarande inte vara möjlig utan förekomsten av många precisa grundförutsättningar. Evolutionen i sig kan inte undanröja grunderna för design om inte grundförutsättningarna kan påvisas vara odesignade (eller inte kräva design). Bevisen talar för att evolutionen inte skulle fungera i varje möjlig värld. Dessutom är det inte ens lätt att skapa ett simulerat tillstånd där evolutionära mekanismer producerar något intressant överhuvudtaget. Så, i den grad som evolution äger rum ger den också en grund för argument för design – även om ett sådant argument inte skulle vara en del av biologin i sig, utan snarare ett filosofiskt argument. Kanske kan vi i detta sammanhang tala om en ”intelligent skapelse” (”intelligent creation”) där de utvecklade organismerna är de främsta uttrycken för den förunderliga värld vi lever i, och därigenom också uppenbarelser om Skaparens visdom. Jag håller förnärvarande på att skriva en ny bok som vidareutvecklar en sådan argumentation, en uppföljare till min tidigare bok där jag analyserade debatten kring intelligent design-rörelsen.

Hur skulle du beskriva skillnaderna mellan intelligent design och kreationism och varför är företrädare för intelligent design kritiska till teistisk evolution? Hur utvärderar du deras kritik?

– Det finns vissa gemensamheter: båda opponerar sig mot att evolutionära förklaringsmodeller är tillräckliga, och båda menar att det är viktigt att backa upp religiösa övertygelser om skapelsen med vetenskapliga bevis. Men kreationisterna ser i regel Bibelns auktoritet, läst som en bokstavlig historia, som huvudskälet till kritiken av evolutionen.  Detta leder sedan vidare till kritik av evolutionen grundad i vissa tolkningar av kristna läror, liksom även problematiseringar av frågor kring lidande och död, exempelvis. Bland företrädare för intelligent design är viljan att tolka naturen som designad den grundläggande drivkraften och de vill formulera vetenskapliga argument för design. För dem är frågor som Bibelns auktoritet och ett gemensamt evolutionärt ursprung skilda från frågorna om design.

– Anhängare av intelligent design betonar att naturen behöver uppvisa tecken på design och de ser darwinistisk evolution som en förnekelse av detta rent definitionsmässigt, eftersom de menar att anspråk på det oplanerade i sig är en del av Darwins biologi. Så av det skälet tenderar de att betrakta teistisk evolution som både dålig vetenskap och dålig teologi. Många förespråkare för intelligent design anser också att det finns bibliska argument mot evolutionen, men de betonar inte dessa.

– Jag skulle hålla med intelligent design om att naturen innehåller bevis för design, men jag tror inte detta behöver vara ett vetenskapligt designargument, eller att detta (som ett kraftfullt filosofiskt eller teologiskt argument) är oförenligt med det vetenskapliga innehållet i evolutionsteorin. Att säga att bevisen för design behöver vara vetenskapliga för att vara trovärdiga är att falla i scientismens fälla, det vill säga tron att vetenskapen är den enda sanna vägen att nå kunskap om verkligheten. Och även om ett vetenskapligt argument för design skulle vara framgångsrikt skulle det ändå ge en väldigt begränsad bild av Skaparen, som inte ens skulle matcha intelligent design-anhängarnas egen bild av Gud. För att vara konsekventa menar jag att intelligent design-förespråkarna skulle behöva erkänna andra argument för en tro på Skaparen, utanför vetenskapen.

Anser du själv att teistisk evolution är en rimlig hållning?

– Det finns faktiskt många olika versioner av teistisk evolutionism, uppfattningen att Gud skapade levande organismer via en evolutionär process. För mig verkar det som om den grundläggande tanken att Gud kan verka genom naturliga processer är en traditionell del av den kristna lärotraditionen. Kyrkofader Augustinus (354-430 e Kr) tillämpade även detta på skapelsen och argumenterade för att Gud skapade liv genom att först skapa ”frö-liknande principer” (logoi spermatikoi). Även om han trodde att utvecklingen av denna process-liknande skapelse tog mycket kortare tid än enligt dagens tidsskalor så tycker jag det visar att den allmänna idéen om en evolutionär skapelse går att förena med kristen tro.

– Teistisk evolution väcker många teologiska frågor, exempelvis hur vi ser på lidandet i evolutionen, den historiska förankringen av syndafallet och arvsynden. Teistiska evolutionister presenterar här flera olika svar, och somliga av dem menar jag är rimliga. Många har dessutom argumenterat för att evolutionen på olika sätt undanröjer intrycket av att naturen är designad, att naturen efter Darwin inte längre ”sjunger om sin skapare”. Men sådana hållningar har jag redan presenterat invändningar mot i mina tidigare svar.

Tidigare nummer och teman:

2020
1: Ursprung
2: Övernaturligt
3: Gud i litteraturen
4: Konservatism tillbaka på menyn
2019
1: Inte sant?
2: Klimat
3: Fascism
4: AI
2018
1: Vägledning (dubbelnummer med 4 2017)
2: Radikala medelvägar
3: Skyldig?
4: Ande, kropp och sjuk
2017
1: Att vara människa
2: Pornografi
3: Samtal pågår – inte
2016
1: Människan och mobilen
2-3: Postsekulär kompetens (dubbelnummer)
4: Tro efter Trump
2015
1: Datorspel
2: Mat
3: Barn
4: Fanatism
2014
1: Idrott och religion
2: Förakt för svaghet
3-4: En äkta människa, vad är det? (dubbelnummer)
2013
1: Helt såld (dubbelnummer med 4 2012)
2: Tro på torget
3: Tiden
4: O store bror
2012
1: Mindfulness
2: Frikyrkan?
3: Breiviks leende
2011
1: Kulturspaning (dubbelnummer med nr 4 2010)
2: Welcome to McWorld
3: Motstånd
4: Rivalitet och offer
2010
1: När allianserna faller
2: Vem bryr sig?
3: Det heliga jobbet
2009
1: Nådens revolt
2: Värsta tiden?
3: Bekänna färg
4: Lycka.nu
2008
1: Mörkrets hjärta och hjärtats mörker
2: Bortom det mänskliga
3: Old time religion?
4: Den heliga familjen
2007
1: Där kartan tar slut
2: Minnet av framtiden
3: Ateismens nya kläder
4: Den ”nya” narcissismen
2006
1: Den smala vägens politik
2: På spaning efter framtidens kyrka
3: Martyrernas svar
4: Sann människa?
2005
1: Religiofobi
2: Gud större än jag?
3: Blogg en dag
4: Den omöjlige herr X
2004
1: Trons andra språk
2: Kyrklös tro – trolös kyrka?
3: Sanning och konsekvens?
4: Hur frisk kan man bli?