01 mars 2021

En tidning på kristen grund



Nyheter

Tradition är viktigare än tro vid barndop

I en ny rapport kommer det fram att allt färre döps i Svenska kyrkan, omkring 37 procent av alla nyfödda barn. Och majoriteten av de som döper sina barn är öppna med att det främst handlar om en fin tradition snarare än religiös övertygelse.

Att döpa eller inte döpa? Det är numera frågan. Tidigare var det näst intill självklart för den stora majoriteten i Sverige att låta döpa sitt barn. Men nu har denna tradition naggats i kanten och dopet ses allt mer som valbart, ett individuellt ställningstagande av föräldrarna.

Synen på dopet har förändrats i Sverige, konstaterar Svenska kyrkan själva då de i den nya rapporten "Dop i förändring" vänder och vrider på de flesta perspektiv som har med dopet att göra.

Där framkommer det att allt färre svenskar har en naturlig ingång till Svenska kyrkan, vilket i huvudsak beror på två saker. Dels den höga invandringen där nyanlända inte är svenskkyrkliga, dels en svalare attityd till kyrkan av infödda svenskar, där många väljer att vända kyrkan ryggen.

Läs även | Hemligt, hemligt när Archie döptes

Historiskt skifte 2011

År 2011 kom ett historiskt skifte, det var första gången som färre än hälften av alla nyfödda barn i Sverige döptes i Svenska kyrkan. Siffrorna har sakta dalat nedåt, år 2018 döptes 37 procent av alla barn in i den tidigare statskyrkan och mycket pekar på att den statistiken kommer att fortsätta nedåt.

Den viktigaste siffran i sammanhanget är kanske att titta på utvecklingen hos dem som fortfarande är medlemmar i kyrkan, inte i samhället i stort. Där visar det sig att två av tre låter döpa sina barn, alltså att många trots allt är kyrkan trogen. Och föräldrar som själva är döpta och konfirmerade döper också sina barn i högre utsträckning.

Regionala skillnader

Det finns också en stor variation i Sverige kring dopet. Exempelvis är det betydligt fler som döper sina barn i gles- och landsbygd, medan många storstadsbarn växer upp odöpta. Föräldrarnas socio- ekonomiska bakgrund spelar också in.

”Ju högre inkomsten är i hushållet desto högre är sannolikheten att barnet döps”, lyder grundregeln enligt rapporten.

När det gäller utbildning är det hushållen med de mest hög- och lågutbildade som inte döper sina barn, medan de som är mest benägna att bjuda in till dop är föräldrar med treårig gymnasieutbildning.

En annan faktor som lyfts fram är att mammorna verkar ha mer att säga till om än papporna.

Traditionen viktigast

I rapporten redovisas också enkätundersökningar som gjorts om varför föräldrar väljer att döpa sina barn i Svenska kyrkan. Där kryper det fram att för de flesta väger traditionen tyngst, medan mer renodlade religiösa argument snarare är undantag.

72 procent av dem som svarat på enkäten berättade att de valt att döpa sitt barn för att det är en fin tradition, 49 procent att det var en familjetradition och 29 procent att de ville ha en fin högtidsdag med släkt och vänner.

En av tio: Barnet ska tillhöra Gud

Enbart 10 procent svarade att de med dopet ville att deras barn skulle tillhöra Gud, 17 procent att de hade en kristen tro som de ville att barnet också skulle få medan 43 procent angav att de ville att barnet skulle tillhöra Svenska kyrkan.

I rapporten ”Dop i förändring” redovisas också varför människor inte väljer att döpa sina barn. Två anledningar stack ut i mängden, för det första svarade över hälften av de tillfrågade att de ville att barnet själv skulle få välja senare i livet. 44 procent svarade att de inte döpte sina barn eftersom de själva inte var troende.

Läs även | 2 278 döpta – under samma gudstjänst

---

Fakta: Dop i Svenska kyrkan

  • I den nya rapporten "Dop i förändring" analyseras dopets roll i Svenska kyrkan.

    De 145 sidorna är fulla av statistik och berättelser, främst från Sverige men också med utblick över våra Nordiska grannländer.

    Rapporten visar att allt färre svenskar låter döpa sina barn.

    Där lyfts också fram vad det beror på, bland annat att dopet gått från en kollektiv handling till ett individuellt beslut.

---

Jacob Zetterman

Jacob Zetterman är reporter på Dagen.

Fler artiklar från Nyheter