04 december 2020

En tidning på kristen grund



Nyheter

Antisemitiska hatbrott ökar mest

Antalet hatbrott har ökat med 11 procent år 2018 jämfört med 2016. Den största ökningen finns gällande brott med antisemitiska motiv.

Rapporten från Brottsförebyggande rådet (Brå) visar att antalet hatbrott har ökat. Det beror till stor del på allt fler anmälda brott utan fysisk målsägare. Det kan till exempel handla om skadegörelse eller klotter på allmän plats.

– Men det kan också handla om hets mot folkgrupp på internet, säger Nina Forselius, utredare på Brå, i ett pressmeddelande.

Mellan 2013 och 2018 har andelen brott utan fysisk målsägare mer än fördubblats, från nästan 800 till 2 100 anmälningar. Brotten där det finns en fysisk målsägare har legat på en mer stabil nivå under samma period.

Hatbrott på nätet uppmärksammas

Det vanligaste motivet när det gäller hatbrott är främlingsfientliga/rasistiska motiv. Den näst största gruppen är brott på grund av sexuell läggning, följt av islamofobiska hatbrott.

Men den kategori som ökat mest är antisemitiska hatbrott. Jämfört med 2016 har dessa brott ökat med hela 53 procent. Under 2018 identifierades nästan 280 brott med antisemitiska motiv. På andra plats när det gäller ökning kommer hatbrott på grund av sexuell läggning.

– Ökningen av antalet brott med identifierat hatbrottsmotiv 2018 består till största delen av en ökning av polisanmälningar som rör hets mot folkgrupp. En stor del av anmälningarna är ett resultat av olika aktörers arbete med att uppmärksamma hatbrott på nätet, säger Nina Forselius.

Hatbrotten på nätet uppmärksammas i dag på ett annat sätt än tidigare både av polis och av allmänhet, berättar Nina Forselius för Dagen.

– Allmänheten kan ha en ökad anmälningsbenägenhet, man vet mer om vilka händelser man kan eller ska anmäla. Men polisen har också haft utbildningar inom organisationen, som gör att vi lättare kan fånga upp dem. En tredje anledning till ökad anmälningsbenägenhet är att det också finns andra aktörer som syftar till att öka anmälningarna på nätet, säger hon.

"Ni ska dö"

I rapporten finns beskrivet hur de antisemitiska hatbrotten kan se ut. När det handlar om hets mot folkgrupp finns ett exempel, där en icke namngiven person i ett meddelande på Facebook har spridit hat mot judar. Personen skrev bland annat: "Det är dags att slutföra arbetet som Hitler påbörjade. Judepacket måste förgöras en gång för alla."

Hot och ofredande mot judar kan bland annat yttra sig i trakasserier och hotfulla handlingar. Brå beskriver hur Aaron hämtade posten i brevlådan och då fann en handskriven lapp där det stod: "Ni har blod på era händer, judesvin. Ni ska dö". Brå skriver: "Aaron uppger att han inte har några fiender, vad han känner till, men att hans efternamn är judiskt. Han känner oro över att inte veta om någon faktiskt är ute efter honom eller hans familj eller om det är ett tomt hot."

Den vanligaste brottsplatsen för antisemitiska hot var internet (28 procent). Brotten vid eller nära en utsatts hem stod för 20 procent, och brotten på allmän plats för 16 procent.

Inger Alestig

Inger Alestig är reporter på Dagen.

Fler artiklar