”Gängbarnens” föräldrar kanske försöker lika hårt som ministern

Föräldraansvar innebär inte att man alltid lyckas. Det handlar om att försöka.” Orden från Johan Forssell, moderat migrationsminister, är mycket kloka. Det är omöjligt att i alla lägen vara en bra förälder. Men vi kan trösta oss med detta: det brukar räcka att vara tillräckligt bra. Ofta är vi det – så länge vi bara orkar fortsätta försöka.

Erik Helmerson

Ledarskribent på Dagen

Forssell berättade på torsdagen i TV 4 att han är ministern som har en son med kopplingar till högerextrema rörelser. ”Jag och min fru har haft långa och viktiga samtal med (sonen)”, skriver Forssell på Facebook. ”Han har nu brutit umgänget och är mycket ångerfull.” 

Erik Helmerson: Tänk om ministerns anhöriga hade varit extrem islamist.

Jag tänker på ett citat som förekommer i flera kristna sammanhang: ”Vad gör ni som troende hela dagarna? Vi faller, och vi reser oss igen.” Kristendomens kärna är inte domen utan nåden. Jesus sträcker inte ut handen för att slå oss för att vi misslyckats utan för att hjälpa oss upp. Alltid, alltid.

Forssell sitter i en regering som driver en hård linje mot unga kriminella och deras föräldrar. Han har själv ofta poängterat ansvaret med ord som: ”Vi måste även ställa ökade krav på föräldrar att ge sina barn sunda normer.” Dessa citat slungas nu vällustigt mot honom av hans meningsmotståndare.

Men ministern har ju helt rätt i inledningsorden. Föräldraansvar betyder inte att lyckas utan att försöka. 

Problemet blir bara om vi utgår från detta vanliga psykologiska fenomen: Att vi själva försöker och att andra inte gör det. 

Hos sig själv ser man intentionerna, hos andra bara utfallet.

Mitt barn gick med i ett gäng trots att jag ansträngde mig. Ditt barn för att du inte gjorde det.

Det är ofta så det fungerar när vi fördömer andra som fallit för diverse syndafrestelser. Den där, hon samlar pengar för att hon är girig – jag gör det för att jag klokt planerar för pensionen.

Vi fäller hellre än friar, unnar inte andra de förmildrande omständigheter som vi ger oss själva. Kanske är många av de där gängföräldrarna precis som Forssell: ”chockade och förfärade”. Men kanske de ändå, precis som han, försöker resa sig igen, och igen.