28 oktober 2021

En tidning på kristen grund



Nyheter

Valet i Tyskland - så ser den kyrkliga väljarkåren ut

På söndagen avgörs vem som tar över som förbundskansler efter prästdottern Angela Merkel – så ser den kyrkliga väljarkåren ut

På söndag är det val till tyska förbundsdagen – samtidigt avgörs vem som blir ny förbundskansler efter Angela Merkel som suttit på posten sedan 2005.
45 miljoner tyskar är medlemmar i de två största kyrkofamiljerna.

Det står mellan tre kandidater: den kristdemokratiske katoliken Armin Laschet, socialdemokraten Olaf Scholz samt Miljöpartiet De Grönas Annalena Baerbock.

Någon självklar förhandsfavorit finns inte. Valet är ovisst, vilket delvis kan förklaras med att tomrummet efter Angela Merkel, som varit tysk förbundskansler i 17 år, beskrivs som monumentalt.

Trygg och färglös

Armin Laschet, som i januari i år efterträdde Merkel som partiledare för CDU, har fått se sin popularitet dala och partiets siffror i opinionsundersökningarna har sjunkit. Han sägs stå för stabilitet och trygghet, men anses färglös av sina belackare.

Laschets huvudmotståndare heter Olaf Scholz och är för närvarande finansminister i regeringskoalitionen mellan kristdemokratiska CDU och socialdemokratiska SPD. Även han beskrivs som duglig, men alltför tråkig för att fylla ut förbundskanslerkostymen.

Tysklands tredje största parti – Miljöpartiet De Gröna – företräds av Annalena Baerbock, som har varnat och sagt att nästa regering “kommer att vara den sista som fortfarande aktivt kan påverka klimatkrisen”, rapporterar nyhetsbyrån AFP.

Miljöfrågan rankas högst

Om den typen av argument biter på den tyska väljarkåren återstår att se. Klart står dock att miljöfrågan är den fråga som landets befolkning rankar högst, vilket kan bli ett trumfkort för Die Grünen.

Hur kommer de kristna att rösta i valet? Om detta sägs inte mycket, men konservativa tidningen Die Welt listar några fakta om de två stora kristna kyrkofamiljerna i Tyskland, utan att säga något om var deras politiska sympatier kan tänkas ligga.

Tidningen konstaterar att majoriteten av tyskarna identifierar sig själv som kristna, vilket innebär drygt 45 miljoner personer. Det är 55 procent av befolkningen som helhet, enligt siffror från 2019.

Låg kyrksamhet

De två största grupperna utgörs av katoliker (22,6 miljoner) och protestanter (20,7 miljoner). Evangelische Kirche in Deutschland, som är den lutherska kyrkans officiella namn, är alltså systerkyrka till Svenska kyrkan.

Enligt Tyska katolska biskopskonferensen går bara ungefär 10 procent av det totala antalet katoliker i kyrkan. Och bland protestanterna är motsvarande andel ännu lägre, endast 3 procent av lutheranerna är kyrksamma.

Ekonomin verkar dock vara stark i båda dessa kyrkofamiljer. År 2019 registrerade de ett rekordinflöde av kyrkoavgifter. Och precis som Svenska kyrkan äger de mycket egendom, vilket gör att åtminstone den ekonomiska krisen inte verkar lura runt hörnet.

Kyrkornas röst räknas

De två kyrkliga giganterna är också representerade i många av de rådgivargrupper som är en grundmurad del av tysk demokrati. Kyrkorna finns alltså med vid samma bord som andra intressegrupper, till exempel miljöorganisationer och fackföreningar, för att ge sin syn i olika frågor.

Hur många rådgivargrupper som existerar, och hur omfattande det kyrkliga inflytandet är i dessa grupper, verkar vara oklart. I det tyska parlamentet, förbundsdagen, rör det sig om en handfull personer sammantaget från den katolska centralkommittén ZDK och det tyska kyrkomötet.

Die Welt lyfter även fram en undersökning från 2017 som ger en fingervisning om vad tyska kristna tror på. När det gäller påståendet att Jesus uppstod igen svarar 52 procent av katolikerna och 48 procent av protestanterna ja.

Vidare tror 40 procent bland katolikerna på ett liv efter döden och bland protestanter rör det sig om 32 procent. I en annan studie ställs frågan “Tror du på Gud?”. 40 procent av katolikerna svarar ja medan motsvarande siffra för protestanter är 32 procent.

Högt valdeltagande

Hur många av kyrkans väljare som kommer att rösta vet ingen. Men att de utgör en stor grupp råder ingen tvekan om. Valdeltagandet brukar vara högt i tyska förbundsdagsval, ofta över 70 procent, skriver Expressen.

Och den här gången står inte bara regeringsmakten på spel. Partiledaren för det parti som blir störst i valet kommer troligen att få tillsätta den åtråvärda posten som förbundskansler, vilket ökar dramatiken ytterligare.

Angela Merkel, prästdottern från det tidigare Östtyskland, kommer dock att sitta kvar till dess att en ny regering har tillträtt. Och den processen kan ta tid. Efter valet 2017 tog det ett halvår innan “Mutti”, morsan som hon kallas, kunde bilda en ny regering.

---

Fakta: Tyska valet

  • Val till förbundsdagen söndag 26 september.
  • Framför allt tre partier slåss om makten: CDU, SPD och De Gröna. Alla dessa är EU-anhängare.
  • I opinionsundersökningar är det ganska jämnt mellan SPD, som leder, och CDU, som tidigare varit störst, medan De Gröna är tredje största parti.
  • SPD:s ledare Olaf Scholz har seglat upp som favorit till kanslerposten.
  • En studie i tolv medlemsländer i EU visar ett starkt stöd för Tyskland som inofficiell ledarnation inom EU.
  • Källa: Expressen, The Guardian med flera.

---

Thomas Manfredh

Thomas Manfredh

Thomas Manfredh är reporter på Dagen.

Kommentera på Dagen.se
Fler artiklar från Nyheter

Fler liknande artiklar


Dagens bibelord

Läs alla platsannonser på Dagen Jobb

Dagens poddar