Läs mer om Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (Posk) i kyrkovalet

Posk är den största motkraften mot att Svenska kyrkan styrs utifrån partipolitiska intressen. Samtidigt är de en flexibel aktör som rent sakpolitiskt ser till att ha ett finger med i de viktiga besluten.

Posk (Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan) har länge varit den stora plattformen för dem som vill göra Svenska kyrkan fri från partipolitik. De har också knoppat av sig då det bildats en mer progressiv grupp, Öppen kyrka, samt en mer konservativ grupp, Frimodig kyrka, med samma agenda i fråga om partiernas närvaro. Posk får i sammanhanget ses som den breda mittfåran i upproret mot den partipolitiserade kyrkan.

Posk fick i förra kyrkovalet 17 procent av rösterna och är därmed näst störst i kyrkomötet med sina 43 mandat. De är också representerade lokalt i många församlingar och i stiften. När beslut ska fattas i kyrkopolitiken är därför Posk ofta med på ett hörn där de utan problem kan samarbeta med de politiska partierna, trots att de önskar bli av med dem i kyrkans beslutande organ.

[ Posk: Vår vision är en kyrka fri från partipolitik ]

Som nomineringsgrupp vill de göra om nuvarande system för kyrkoval och införa indirekta val som enbart sker på församlingsnivå. Skulle de lyckas förändra valsystemet så skulle det troligtvis bli ett större inflytande för dem som regelbundet firar gudstjänst.

De som kritiserar Posk menar att det är svårt att veta vad de står för eftersom de inte bekänner politisk färg. Själva svarar de att i kyrkan är det främst de kyrkliga och teologiska frågorna som gäller och att partibeteckningarna bör vara underordnade.

Utmaningen för Posk är att bli kända utanför kyrkans väggar. De konkurrerar med de politiska partierna, men har inte alls samma ekonomiska resurser eller upparbetade vägar in i medierna. Men bland aktiva i Svenska kyrkan är de ändå den stora maktfaktorn.

[ Följ kyrkovalet på Dagen – gratis i 30 dagar ]

Motioner från Posk inför årets kyrkomöte

Hjärtefrågan är att få en kyrka fri från partipolitik, det vill säga en stor omdaning av hur kyrkan styrs. Vägen dit går genom att ändra valsystem till indirekta val, vilket Posk också motionerat om. Värt att notera är att tre biskopar (Åsa Nyström, Åke Bonnier och Eva Nordung Byström) har skrivit under på motionen som läggs fram tillsammans med två andra grupperingar, Borgerligt alternativ och Frimodig kyrka.

Posks representanter finns med i 15 motioner, i flera fall lägger de förslag tillsammans med andra nomineringsgrupper, exempelvis enas de med S och Visk i kravet på en nationell dopkampanj.

Bland förslagen i övrigt finns en extra coronautbetalning till utlandskyrkan, rationalisera begravningsverksamheten, gör kyrkans skogsbruk hållbart, ta tag i upphovsrätten till psalmer samt försök få staten att skjuta till mer pengar till det kyrkliga kulturarvet.

---

Fakta: Läs mer om nomineringsgrupperna i kyrkovalet

• Borgerligt alternativ (BA)
• Centerpartiet (C)
• Fria liberaler i Svenska kyrkan (Fisk)
• Frimodig kyrka (FK)
• Kristdemokrater för en levande kyrka (KR)
• Miljöpartister i Svenska kyrkan De Gröna (MPSK)
• Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (Posk)
• Socialdemokraterna (S)
• Sverigedemokraterna (SD)
• Vänstern i Svenska kyrkan (Visk)
• Öppen kyrka (Öka)
• Övriga nomineringsgrupper

---

[ "Så ska vi få bort de politiska partierna från kyrkan" ]

[ Debatt: Vårt partiprogram berättar tydligt vad Posk vill verka för ]