23 september 2020

En tidning på kristen grund



Nyheter

Samfund och kommun i unikt samarbete

Matbespisning i skolan, valdeltagande och religiösa konflikter. Det är tre områden som interreligiös dialog kan påverka i positiv riktning. En handfull kommuner, bland annat Örebro, arbetar i dag aktivt med frågorna, men intresset är mycket större än så.

Det interreligiösa och interkulturella rådet i Örebro har träffats i snart sex års tid. Arbetet har resulterat i flera olika överenskommelser, bland annat kring skolmaten och idrottslektionerna. Kommunfullmäktiges ordförande, Lars O Molin (KD), som också är ordförande i rådet, berättar att företrädare för andra kommuner har varit på studiebesök i Örebro för att se hur arbetet är upplagt.

– Det krävs minst en intresserad politiker och en intresserad tjänsteman som tar initiativ till arbetet, säger han.

I samarbete med Örebro kommun och SST - Nämnden för statligt stöd till trossamfund arrangerade Sveriges kommuner och landsting (SKL) på måndagen en konferens i Örebro. Temat var Religionens roll i samhällsbyggandet och tre lokala erfarenheter presenterades. Utöver Örebro lyftes också arbetet i Göteborg och Botkyrka, söder om Stockholm, fram.

Handfull kommuner

Björn Kullander, kontaktperson för SKL, säger till Dagen att syftet med konferensen var att samla in - och sprida - erfarenheter till medlemmarna i organisationen. Han säger också att merparten av landets 290 kommuner redan i dag arbetar med demokratifrågor och medborgardialog, men att mer systematisk interreligiös dialog bara förekommer i en handfull kommuner.

– Samarbetet mellan Örebro kommun och de religiösa samfunden på orten är unikt och studiebesöken från andra kommuner visar att intresset är stort. Det är viktigt med goda exempel, men det finns inte någon samlad metod utan varje kommun måste arbeta utifrån hur det ser ut i just den kommunen.

1997 tillsattes en demokratiutredning i Botkyrka kommun. Utredningen mynnade ut i ett konkret uppdrag att öka valdeltagandet i kommunen. Jens Sjöström, socialdemokratiskt kommunalråd, säger till Dagen att demokrati och mänskliga rättigheter har varit i fokus i flera år.

Har arbetet gett några konkreta effekter?

– Ja, valdeltagandet har till exempel ökat sedan 2006 och dessutom har känslan av delaktighet bland våra invånare ökat.

Jens Sjöström är samtidigt noga med att påpeka att demokratiarbetet i kommunen inte är någon projektverksamhet. Han poängterar i stället att det tillhör det fortlöpande arbetet och att det därför inte heller finns något slutdatum.

Började med fotboll

– Uthållighet i fokus ger förutsättning för ett förändrat samhälle, säger han.

Peter Borenstein, som sitter i styrgruppen för det nystartade interreligiösa centret i Göteborg och även är ordförande i Göteborgs interreligiösa råd, berättade på seminariet att en delegation från rådet reste till England 2009 för att se hur de arbetade med frågorna där. När så kommunstyrelsen i Göteborg i maj 2011 beslutade att satsa pengar resulterade det också i det interreligiösa centret som slog upp portarna i april i år.

– Allt började med att vi i rådet för flera år sedan började äta tillsammans, spela fotboll och prata om miljön. Rådet var inte tänkt som en dialoggrupp, men det blev ändå dialog och det var inte minst viktigt under det förra kriget i Gaza (årsskiftet 2008-2009), sa Peter Borenstein.

En uppföljning på temat från konferensen kommer i Dagen senare i november.

Religionsdialog kan enligt företrädare för flera olika kommuner minska risken för missförstånd och konflikter i samband med bland annat skolmaten, demokrati och krigssituationer.

Johannes Ottestig

Johannes Ottestig är reporter på Dagen.

Fler artiklar