Hennes tår lyser röda och frusna där hon står och huttrar på asfalten mitt i vintern. Hon är i tio-års åldern och står i bara t-shirt och tunna byxor ute på gatan. Jag ser henne när jag är ute och promenerar. Joggaren, som precis sprungit förbi mig, ser henne också. Hon stannar och lyfter upp flickan från kylan på marken. Hon gråter. Innan jag hinner fram kommer en bil i full fart. Flickans pappa kommer för att hämta henne, han öppnar dörren, säger inget, rivstartar och spinner i väg. Jag är inte säker på att jag är glad över att han kom och tog hem flickan. Jag hoppas att det var bra. Några veckor tidigare hjälpte jag en man som låg raklång på gatan inte långt därifrån.
