12 april 2021

En tidning på kristen grund



Debatt

Birger Thureson: I mångfaldens Sverige gäller en åsikt i taget

Öppenhet. Pluralism. Mångfald. Honnörsorden trängs när samhällets idealtillstånd ska beskrivas. Enigheten är stor om att det är så vi bör ha det: Olika åsikter ska leva sida vid sida, många röster ska höras i den offentliga debatten.Men ibland undrar jag vilken mening som läggs i honnörsorden. Ibland kan jag rent av misstänka, att toleransens främsta teoretiska förespråkare i praktiken intar en intolerant hållning. Som när Aftonbladets krönikör Liza Marklund skriver att kristdemokraterna befinner sig på apstadiet eftersom de inte delar hennes uppfattning om homosexuellas adoptionsrätt. Eller när Expressen i en rad artiklar framställer Medvandrarna som en samling mindre vetande fundamentalister och aggressiva homofober med förvriden människosyn. (Medvandrarna är ett nätverk till stöd för människor som upplever en konflikt mellan sin kristna tro och sin homosexualitet. De vill också, enligt sin första punkt på nätverkets hemsida, ”ge insikt och förståelse för de homosexuellas situation, inte minst inom den kristna församlingen, och försöka motverka homofobi och utstötning”).Alltså, den som inte instämmer i en åsikt som för tillfället är politiskt korrekt – det får bara plats en sådan i taget i pluralismens och mångfaldens Sverige – peststämplas. Hur det går ihop med allt fagert tal om tolerans är en väl bevarad hemlighet.Varje år totar 300 journalister och verksamma i ”tankesmedjor” ihop en lista över Sveriges mest inflytelserika opinionsbildare. Den senaste listan toppades av tre partiledare. Men resten var en skön blandning av journalister, författare, politiker, företagare. Och så kungen och drottningen.Just det där med kungen och drottningen har sedan listans publicering fått en del tyckare i pressen att gå i taket. De är inte folkvalda. Därför bör de tiga. ”Kung och drottning må vara nöjda eller upprörda. Men de ska inte lägga sig i den allmänna debatten”, skriver en ansedd liberal tidning, representativ för de kritiska kommentarerna.Jag ser problemet med ett system, där monarkin visserligen är avklädd all makt men ändå som symbol har ett starkt inflytande. Men jag ser också i kommentarerna att irritationen över drottning Silvias frispråkighet – för det är mest den debatten gäller – också beror på att hennes åsikter inte stämmer med mediedirigenternas. Kanske i huvudsak på detta. Det handlar snarare om fel partitur än fel instrumentalist.Drottningen har närmast en kulturkonservativ syn: Hon talar för familjen, hon oroas över ungdomars drogbruk, hon ogillar porr och tycker att barnen är viktigare än de kommersiella exploatörernas frihet.Påfallande många toleransens väktare ogillar starkt att åsikter som inte är deras har inflytelserika språkrör. De predikar mångfalden men förkroppsligar enfalden.

Fler artiklar från Debatt