13 maj 2021

En tidning på kristen grund



Debatt

Göteborg en påminnelse om det råa vänstervåldet

För att läsa anarkisternas hemsidor dessa dagar får man ta på sig specialglasögon. Här är nämligen de onda lika med världens politiska och ekonomiska samarbetssträvare. Det goda är det folk som bekämpar dessa, främst anarkisterna. Stridens termer används. Poliser kallas reflexmässigt ”snutar”. Alla demonstranter vid EU-mötet i Göteborg får en ”eloge”. Suckar upphävs: ”Vi har aldrig blivit så kränkta som under de här dagarna”. Sätt in pengar på stödkonton för de häktade! Och kräv deras frisläppande. Ansvariga ämbetsmän uppmanas avgå. Förakt riktas mot dem som likt Gudrun Schyman skrämts att ta avstånd från inslag i upploppen. Skriv artiklar, uppmanar de ansvariga. Och – polisanmäl! Fortsätt kampen med nytt ”hopp”.Miljöpartiet och vänsterpartiet urskuldar sig energiskt, och det senare skyller allt på ”en mindre grupp personer”. De numera beryktade antifascisterna Afa hävdar kallt: ”Vi valde att knyta oss till den globala protestvågen mot ekonomiska toppmöten som tagit fart de senaste åren. Krasst kan vi säga att dessa mål uppnåddes”.De ofta kravallutrustade anarkister och socialister som deltog i Göteborg – för de inblandade var trots allt inte politiska oskulder – känner att döma av uttalanden och hemsidor föga ånger. Deras sak var okej, eller så var de bara ”turister” i stan. Förstår de hur de poliser som satts att förebygga våld upplevt de råa tillvägagångssätten? Så svarar en norsk aktivist på den så kallade motstånds-hemsidan: ”Debatten om ’metoder’ i samband med massprotester tar vi senare”. Senare! En svenska, bosatt i Tyskland säger: ”Har man en gnutta insyn i den svenska anarkiströrelsen borde man veta bättre än att framställa den som genomgående fredlig. Den består av samma brokiga skara kravallromantiker och ickevåldare som i andra länder.”Genom tidningarnas reportage framgår en sak klart: Vad de tunga grupperna av aktivister i Göteborg var ute efter var klart, och uppfattades på förhand från svenskt officiellt håll. Det fanns personliga facit från tidigare kravaller. Rimligt bedömer de svenska myndigheterna också det relativa hot som föreligger från olika extrema organisationer. Att polisen här skulle ha provocerat fram reaktionerna är det slags nonsens som det tillhör pjäsen att föra fram.Debatten har låsts fast i tvister om vem som slängt stenar på vilka, och om vad syftet med att ingripa i en viss förläggning kunnat vara. Få orkar påminna sig vad som redan har dokumenterats av rått vänstervåld.Vi vet sålunda, att många redan på 1800-talet sökt utmåla sig som en oskyldig, ”förtryckt” grupp. I bakgrunden skymtar tänkaren Rousseau, som likt en trollkarl förvred människors självkännedom. Allt är samhällets fel, menade han, individen oskyldig. Krossa bara dem som bär ansvar, tyck synd om verkliga eller påstådda ”svaga,” så blir allt bra. Självömkan som gyllene regel.Men 1830 kokade Paris gator under påverkan av Rousseaus skeva läror av en upprorisk grymhet som (även av svenska) vittnen sagts vara det hemskaste de upplevt. Inte heller 1900-talets ryska bolsjeviker, spanska och östeuropeiska revolutionärer, lät nåd gå före rätt. På 1950-talet samlade Fidel Castro i sin gerillakamp på Kuba några av de råaste elementen ur tidens brottskretsar. I 1970-talets sandinistkamp i Nicaragua gick upprorsmännen samman med bankrånare. Föreställningen om vänsterns fredlighet och icke-våldsanda är osann.I Göteborg kunde antalet aktiva imponera. Men de flesta var tillresta, och utan band till staden. De upplevdes i sin självupptagna våldsfixering av allmänheten med avsky. Talade de för någon enda av oss?De som lockats att demonstrera med folk som på förhand sagt sig vilja ”störa” toppmötet är endera bedrägliga eller naiva. Vem tror att hatet spelat ut sin roll? I en (även med den tidens mått ovanligt rörig) avhandling från 1979 om utomparlamentariska proteströrelser hävdade statsvetaren Henry Bäck bland annat att ”våld, kriminalitet och psykopati” tillhör vänsterrevoltens ”bisarra drag”. Hur rörelser som driver gatuupplopp som metod samtidigt kan undgå att locka till sig personer med just dessa drag svarar dock Bäck inte på. Förmodligen är det utslag av ”borgerligt psykologiserande”.Enligt en uppbrag Göran Persson måste vi efter Göteborg inse, i vilken värld vi lever. En god början vore att göra sig av med den envist överslätande, ljusblå idén att vänstern aldrig utövar våld.

Fler artiklar från Debatt