11 maj 2021

En tidning på kristen grund



Debatt

På maktens villkor

Trygghet och frihet. Det är nyckelorden i en färsk socialdemokratisk rapport om arbetslivets villkor. Men de vackra orden om frihet och trygghet har betydande begränsningar. Rapporten är utarbetad av tunga företrädare för partiet och fackföreningsrörelsen, Mona Sahlin, Wanja Lundby-Wedin, Ylva Thörn med flera. Föga förvånande handlar det sålunda om att finna framtidens vägar att stärka partiets och fackets makt över folk och samhälle. Den vision som presenteras är en materialism, som getts nästan religiösa drag. Att lönearbeta är livets högsta mening. Människans värde och rättigheter är knutna till arbetet. Arbetslivet är den högre ordning som medborgarna ska både sträva efter och underordna sig. Gör de det, och därmed bidrar med produktion och sköna skattekronor, kommer de att belönas av förvärvslivets prästerskap, politikerna och arbetslivsorganisationerna. De kan räkna med betydande summor i familjestöd, de kan räkna med betald utbildning under hela livet, de kan se fram mot bidrag och trygghetsförsäkringar från vaggan till graven.Det är med andra ord ett rike som i sin likriktning och centralstyrning känns skrämmande. Att det skulle finnas någonting utanför förvärvslivet, en sfär där medborgarna har verklig frihet att själva forma sina liv, tycks inte föresväva dessa makthavare, med självpåtagen rätt att, också med hårda nypor, lägga livet till rätta för andra. Dock tvingas de redovisa åtskilliga missförhållanden i den paradisiska miljön. Människor mår uppenbarligen inte helt bra i arbetslivet. Stressjukdomar och arbetsskador ökar. Det tycks finnas gränser för människors arbetsförmåga. Trots alla visioner tycks många, framför allt kvinnor, inte orka förvärvsarbeta fram till pensionsåldern. Det kanske beror på biologiska faktorer snarare än brister i arbetslivet. Vi har som samhälle ingen erfarenhet av generellt kvinnligt heltidsarbete fram till 65. För bara en generation sedan var detta ovanligt. Att förena förvärvsarbetemed föräldraskap är en central uppgift, enligt rapporten. Men verkligheten har i någon mån hunnit ifatt ledamöterna; man inser att det inte är enkelt. Vid sidan av ytterligare satsningar på barnomsorgen – mer personal, längre öppethållande, bättre service – vill man därför utöka föräldraledigheten med fem månader, som dock endast ska gälla pappan. Det villkorslösa vårdnadsbidraget mötte enormt motstånd av Mona Sahlin och andra. Men ett bidrag där Sahlin dikterar villkoren går bra.Alltså: först ska du in i förvärvslivet, därefter får du, om du accepterar villkoren, rätt till betald ledighet, billig barnomsorg, förkortad arbetstid. Om du går din egen väg, lever enligt den frihet du har rätt till, går du miste om nästan allt. Det är en absurd och samhällsfarlig ordning.Socialdemokraterna borde fundera över om inte människornas ställning i arbetslivet förbättras mest om deras civila liv stärks. Då får de verklig frihet, då kan de ställa krav och villkor. Ett politiskt program för livegenskap leder ofrånkomligt till motsatsen.

Fler artiklar från Debatt