17 maj 2021

En tidning på kristen grund



Debatt

Församlingen behöver en herde och inte en vd

Nya Dagen/Petrus och andra organ håller oss informerade om församlingsföreståndare och övriga församlingsanställda som säger upp sina tjänster och tillträder nya. I de fall karriären går före kallelsen är det djupt beklagligt, ty för den med ett levande evighetsperspektiv finns ingen högre karriär än den att föra människor till Kristus eller att vara herde för Guds församling.I den pågående pastorsdebatten vill jag göra följande inlägg, som i vissa avseenden avviker något från det hittills framförda.Det är inte ovanligt att en församling får vara med om föreståndarbyten, som i och för sig kan innebära en stor omställning för båda parter. Ovanligt är i dag däremot de olika församlingarnas tillvägagångssätt, när det gäller att kalla en ny föreståndare.Det berättas till exempel om en föreståndare, som själv utsåg och förordade sin efterträdare och detta med ett mycket gott resultat för församlingens fortsatta verksamhet. Så kan det vara och bli, när församlingen har ett odelat förtroende för sin herde.Motsatsen till det nämnda kan vara, om föreståndaren påstår sig inte vilja lägga sig i efterträdarfrågan, men samtidigt föreslår en grupp efter sitt sinne, som ska handlägga ärendet.Ett ytterligare tillvägagångssätt, som en del församlingar praktiserar, är att annonsera efter en föreståndare. I annonser och församlingsblad klargör man öppet och förhoppningsvis i bästa välmening, hurudan föreståndare man vill ha. Man räknar upp tio, tolv kriterier perfekt passande företag, som söker en verkställande direktör eller hög tjänsteman. Som om församlingen vore ett aktiebolag. För att spara uppräkningar vore det möjligt att koncentrera alla önskade egenskaper i ordet ”herde”. (Den som möjligen inte vet vad som ingår i den bibliska herdeuppgiften bör snarast anmäla sig till en konfirmandkurs.) En föreståndare för en frikyrkoförsamling skulle även kunna kallas för kyrkoherde – och en gång kanske det blir så. Våra gudstjänstlokaler kallas genomgående för kyrkor. I ordet herde ligger alla föreståndaregenskaper, som är till fyllest för en församling.Föreståndare, som avser att flytta, säger i dag ofta upp sig i mycket god tid. En uppsägningstid på sex upp till tolv månader kan förekomma. Detta kan vara bra för båda parter. Dels hinner den avgående föreståndaren få en ny tjänst, och dels hinner församlingen få en ny föreståndare i god tid.Det måste kännas djupt deprimerande för en församlingsledning, som fått sig förelagt och åtagit sig att handlägga föreståndarfrågan men inte inom rimlig tid lyckats lösa den. I sådana fall bör man enligt min mening överväga sin egen situation och snarast kalla en erfaren vakansföreståndare. Det finns pensionerade föreståndare med livserfarenhet, som man med gott resultat kan vända sig till för att få erforderlig hjälp.Under många år – i varje fall tidigare – har föreståndarfrågan alltid handlagts av äldstekåren, som, när den kommit fram till ett namn, framfört det till församlingen som varande högsta beslutande organ. När sedan församlingen accepterat förslaget, har en kallelse utfärdats samtidigt som man bett mottagaren pröva kallelsen inför Gud. För mig, som sedan 1930-talet varit med om föreståndarbyten inom pingströrelsen, är detta fortfarande en framkomlig och av Herren sanktionerad väg.Många har säkert hört talas om föreståndare, som ganska snart i sina nya församlingar gått igenom matrikeln och tagit reda på alla sjuka och funktionshindrade och sådana, som tappat intresset för församlingens verksamhet. Allt eftersom tid och tillfälle sedan medgav kontaktades dessa. En församlingsföreståndare med herdekvalifikationer är nämligen införstådd med att hur gudfruktiga äldste – som också ska vara herdar – än är, kan ingen av dem till fullo och i alla lägen ersätta en anställd församlingsföreståndare. Samtidigt är det inte alltid lätt att vara föreståndare. Kanske det ibland är lättare att vara president i Amerika än föreståndare i en församling? Men för många går det bra, ja, till och med mycket bra.Församlingsföreståndare med herdekvalifikationer är värda all uppmuntran både i ord och ekonomisk ersättning. Det sistnämnda gäller alla församlingsanställda. En församling bör inte ikläda sig större ekonomiskt ansvar, än den kan ta hand om sina egna på ett värdigt och omsorgsfullt sätt.

Fler artiklar från Debatt