Vänd skuld till hopp för fattiga länder

Den globala skuldkrisen förvärras i det tysta. Länder tvingas betala räntor i stället för att investera i de ungas framtid. Därför vill vi som trosbaserade aktörer påminna om vårt ansvar som medmänniskor: att ställa sig på de utsattas sida. Vänd skuld till hopp är en konkret uppmaning – till Sverige, och till världen.

Redan den första kristna kyrkan stod upp för människor i utsatthet. Att dela med sig var fundamentalt för kristna då, och är så än i dag. Ansvaret för medmänniskan har förblivit en självklar del av kristenheten, men den värld som vi är satta att förvalta och hela är både sårad och skuldsatt.

Nyhetsflödet fylls av krig och konflikter, växande humanitära behov, klimatförändringar och andra utmaningar för fattiga länder. Rubrikerna är svarta och bilderna förfärande. Det är lätt att tappa modet när lidandet inte tycks ha ett slut.

En växande skuldkris i en lång rad länder i Afrika, Asien och Latinamerika skapar inga stora rubriker. Krisen utlöstes av att räntorna steg kraftigt som en följd av pandemin och Rysslands invasion av Ukraina – samtidigt som importen blev mycket dyrare. I många afrikanska länder går i dag över hälften av statens inkomster till att betala av skulder. Pengar som hade kunnat gå till vård och skola försvinner i räntebetalningar. Land efter land tvingas minska sina investeringar i de ungas framtid.

Klimatkrisen och skuldkrisen förstärker varandra i en negativ spiral. Akuta katastrofer leder till nya lån, vilket försvårar investeringar i förebyggande klimatanpassning och leder till en försämrad motståndskraft.

Skuldkrisen bottnar i ett systemfel: Det saknas internationella regler som fördelar ansvar och risktagande mellan långivare och låntagare. Processerna för att skriva ned skulder är långsamma och ineffektiva. Privata fordringsägare behöver inte delta och kan fortsätta göra vinster på bekostnad av länder i kris. I praktiken bär de skuldsatta länderna och deras invånare hela bördan.

Världsbankens chefsekonom Indermit Gill har efterlyst ett system som kan säkerställa rent spel i utlåningen: ”Stater som lånar förtjänar åtminstone en del av det skydd som rutinmässigt ges till skuldsatta företag och enligt nationell konkurslagstiftning. Privata kreditgivare som ger riskabla lån med hög ränta till fattiga länder bör bära en rättvis del av kostnaden när satsningen går dåligt.”

I månadsskiftet juni-juli hålls FN:s fjärde konferens om utvecklingsfinansiering i Sevilla. Inför mötet låg förslag om globala regler för att hantera ohållbara skulder på bordet, och att dessa skulle förhandlas fram inom ramen för FN. EU motsatte sig detta och flera andra förslag och menade att nuvarande system är tillräckliga.  I ”Kompromissen från Sevilla”, det slutdokument som alla länder – utom USA – antog redan den 17 juni, finns en urvattnad version av förslaget kvar.

Tillsammans med andra åtaganden i dokumentet kan detta trots allt utgöra en grund för fortsatta reformer framåt, reformer för att både lösa den nuvarande krisen och förebygga nya. Det är viktigt att Sverige och EU agerar konstruktivt i den process som kommer att inledas i FN.

Här slår Sidas nedskärningsbeslut mot kyrkans arbete

I den bibliska traditionen är jubelåret en tid för jämlikhet då slavar befrias och skulder saneras. Inom den katolska kyrkan är jubelåret till för omvändelse, fördjupning av tron och att leva sitt kristna vittnesbörd med ny kraft. I sitt brev inför Jubelåret 2025 skrev påve Franciskus: ”Om vi verkligen vill bereda väg för freden i världen måste vi sträva efter att avskaffa de yttersta orsakerna till orättvisorna, då måste vi efterskänka orättfärdiga skulder”.

Med detta som bakgrund väljer kyrkor och trosbaserade organisationer över hela världen att engagera sig i frågan om skuldhantering under rubriken "Vänd skuld till hopp". Vi vill att detta jubelår ska inspirera svenska och internationella beslutsfattare till att fatta modiga beslut, som gör de globala spelreglerna mer rättvisa. För att bryta skuldkrisens destruktiva spiral krävs konkreta åtgärder.

Ett första steg är att hantera dagens ohållbara och orättvisa skulder. Detta behöver ske genom skuldlättnader utan villkor som försvagar ländernas förmåga att uppfylla medborgarnas behov.

För att undvika framtida kriser behövs en reform av det globala finansiella systemet. Då krävs bindande regler för ansvarsfull ut- och inlåning, tillsammans med en permanent skuldhanteringsmekanism inom FN. Dagens ordning, där rika länder och privata aktörer styr, är både ineffektiv och orättvis.

Därtill måste klimatfinansiering vara en del av lösningen och inte öka skuldbördan. Stödet till klimatsårbara länder bör ges som bidrag i stället för lån.

I år markerar kyrkorna i Sverige 100 år av kristen enhet under temat "Tid för Guds fred". Vi uppmanar världens länder att gå samma väg - att enas för rättvisa, fred och framtidstro. Det är tid att vända skuld till hopp.

Mattias Brunander, generalsekreterare Diakonia

Peter Brune, generalsekreterare Caritas Sverige

Sofia Camnerin, generalsekreterare Sveriges kristna råd

Niclas Lindgren, direktor, PMU

Erik Lysén, chef Act Svenska kyrkan

Charlotta Norrby, generalsekreterare Svenska missionsrådet