09 maj 2021

En tidning på kristen grund



Debatt

Ledare: Ärkebiskop Ulvskog

Förslaget om antihetslag

, som inskränker på den grundlagsfästa yttrandefriheten och av många uppfattas som ett hot mot religionsfriheten, har tagit halvtidspaus. Riksdagen har sagt ja en gång. För att ändra grundlagen krävs ytterligare ett riksdagsbeslut, och det kommer efter valet.Nya Dagen har kritiserat lagen. Dels därför att den med hänvisning till kamp mot diskriminering försämrar det vapen som ska brukas mot fördomar av diverse slag – yttrandefriheten. Dels därför att lagen lämnar stort rum för godtycke. Den kan – beroende på rättens utövare och rådande kulturklimat – brukas för att inskränka religionsfriheten.Lugnande röster har hörts, också från kristet håll. Fångkärrornas hjul har skramlat färdigt genom de fria trossamfundens landskap, har man försäkrat. Ty regeringens vilja är god.Men det är naivt att underskatta den pågående mobiliseringen mot traditionella kristna värden och friheten att förkunna Bibelns lära. Hotet att punktmarkera präster och predikanter för att med antihetslagens stöd kunna anmäla avvikelser från det politiskt korrekta är knappast något tomt hot. Det visade måndagens interpellationsdebatt i riksdagen, där vänsterpartiets Tasso Stafilidis hävdade att Svenska Missionsförbundet bryter mot lagen och krävde att regeringen ska vidta skarpa åtgärder.

I sakfrågan är frågeställarens utgångspunkt felaktig

. Svenska Missionsförbundet har inte utfärdat en central rekommendation till församlingarna. Varje missionsförsamling har full rätt att, om så önskas, anställa homosexuella pastorer som lever i partnerskap. Däremot sker ingen ordination centralt i samfundet – vilket inte är någon nyhet, som Stafilidis vill påskina. Pinsamt nog hängde utbildningsministern på vänsterpartistens i sak felaktiga resonemang och gjorde det till utgångspunkt för sitt svar.Men det allvarligaste är inte detta, utan att Sveriges kulturminister så klart visar sin vilja att leka ärkebiskop för den svenska kristenheten och bestämma vad medlemmarna i kyrkor och samfund ska tro och tycka. Har inte statskyrkosystemet skrotats?I villkoren för statligt stöd till trossamfund heter det bland annat att bidragsberättigade samfund ”ska utöva sin verksamhet med respekt för alla människors lika värde samt bidra till en normbildning i samhället som överensstämmer med demokratins idéer”. Samfunden ska vidare motverka rasism och andra former av diskriminering, våld och brutalitet.Mot detta bryter Svenska Missionsförbundet, hävdar Stafilidis. Det är en oförskämdhet mot ett trossamfund, som tillsammans med den övriga väckelserörelsen banat väg för demokratin i vårt land och varit pionjär för internationell solidaritet och kampen mot rasism. Oförskämdheten blir inte mindre om man betänker vänsterpartistens egna ideologiska rötter; Marx och Lenin var ju inte precis några vägröjare för demokrati och mänskliga rättigheter.

Att denna logiska kullerbytta

inte stör Stafilidis förvånar knappast den som följt hans politiska karriär. Att det inte stör kulturministern oroar mer. Ulvskog lovar i stället att på departementsnivå ta itu med Svenska Missionsförbundet. Inte underligt att Stafilidis i interpellationsdebatten förklarade sig ”väldigt nöjd” med ministerns svar.Svensk kristenhet har betydligt mindre orsak att vara väldigt nöjd med Ulvskogs agerande.

Fler artiklar från Debatt