18 april 2021

En tidning på kristen grund



Debatt

Gymnasieskolan – förvaring eller utbildning?

Dagligen får vi läsa om hur gymnasieelevernas kunskaper i kärnämnen har försämrats påtagligt under det gångna decenniet. Orsaker till fenomenet diskuteras flitigt på alla nivåer. Och frågan är varför det har blivit så här. För inte har väl gymnasister i dag bara blivit dummare än sina föregångare?Inger Enkvist menar i sin bok ”Feltänkt” (2001), att den viktigaste orsaken till allt sämre kunskaper i kärnämnen är den moderna pedagogiken, den antiauktoritära pedagogiken, som ger eleven allt större frihet att själv styra sina studier och sitt lärande.Men som jag ser problemet behöver dock inte den nya pedagogiken nödvändigtvis ensam bära skulden till fenomenet.Som det är i dag ska alla ungdomar gå gymnasieskolan därför att samhället och arbetsmarknaden kräver allt högre utbildning och bredare kunskaper. Tanken låter ju bra, men det jag ser som feltänkt är att man inte tar någon hänsyn till elevernas förkunskap, motivation eller andra förutsättningar. Kärnämnena är obligatoriska i samtliga nationella program, men alla elever klarar inte att läsa, skriva eller räkna på den nivån som krävs i gymnasieskolan.Och kan det verkligen vara bra när alla, oavsett kunskapsnivå, tvingas sitta i ett och samma klassrum och läsa samma teoretiska ämnen? Det finns risk att vissa elever känner sig utanför, vilket kan påverka deras motivation att läsa och lära negativt. Kunskapsklyftan mot de övriga bara växer. Denna utanförkänsla kan i många fall leda till differentiering och anomi hos eleven, och den i sin tur kan leda till problem också utanför skolan i form av missbruk och brottslighet.För att lärsituationer ska vara så gynnsamma som möjligt bör eleven uppleva dem som meningsfulla och intressanta, men så blir det inte för dem som redan från början har halkat efter. Man kanske åter igen skulle låta eleverna välja mellan teoretiska eller mera praktiska utbildningar beroende på intressen. Varför inte på nytt pröva det gamla lärlingssystemet?Visst kan man sammankoppla det praktiska och teoretiska i delar av utbildningen, men att tvinga elever som saknar förutsättningar att läsa teoretiska kärnämnen ser jag inte som någon lysande pedagogisk metod i lärandets process.Det kvantitativa i stället för det kvalitativa tycks vara tanken bakom den moderna s-märkta skolpolitiken. De pedagogiska frågeställningarna har hamnat i skymundan. Medan den nya pedagogiken handlar om att elever ska lära sig att lära ser det i verkligheten ut  som att elever bara ska vara i någon sorts institution där man har dem under uppsyn och kontroll.ILPO OKKOLAär fil mag, Sölvesborg

Fler artiklar från Debatt