19 maj 2021

En tidning på kristen grund



Debatt

Det behövs nya former för granskning av SVT

En statskontrollerad television har ett synnerligen stort ansvar att leva upp till. Stina Lundberg och Erik Fichtelius agerande i valrörelsens partiledarutfrågningar den 23 augusti–5 september hade stora brister. Där fanns hätska utfall, inte minst mot moderatledaren Bo Lundgren. Det osammanhängande ämnesvalet försvårade tittarnas möjligheter att väga partiledarnas olika ståndpunkter mot varandra.SVT kritiseras också hårdare än vad som varit fallet i samband med tidigare valrörelser. Enskilda politiker, insändarskribenter och journalister uttalade sitt vikande förtroende för SVT. Utöver det har vi nu också Fichtelius-Persson-avtalet. Efterspelet visar att det behövs nya former för granskning av SVT.Granskningsnämnden fick totalt 23 anmälningar mot utfrågningarna. Nämnden har nu beslutat att fria på alla punkter. I vår anmälan pekar vi konkret på de punkter som, enligt vår bedömning, bryter mot §§ 6, 8 och 13 i SVT:s sändningstillstånd. Paragraferna säger att SVT:s ämnesval och framställning ska ta sikte på vad som är väsentligt, att programmen ska utformas så att de tillgodoser skiftande intressen hos landets befolkning och att SVT ska ta hänsyn till televisionens särskilda genomslagskraft samt att SVT ska, så noggrant som omständigheterna medger, kontrollera sakuppgifterna i kommande program.Även om nämnden hade valt att fälla SVT på någon punkt, så är deras sanktionsmöjligheter svaga. Granskningsnämnden, som är en statlig myndighet, har ett regelverk och organisation som i grunden har skapats för ett statligt monopol. Nämndens dåliga anpassning till dagens medievärld, visas bland annat av att den inte har särskilt stor respekt hos tittare, politiker, journalister eller ens SVT. SVT:s ledning redovisar aldrig vilka slutsatser man drar av Granskningsnämndens bedömningar. Finns det, till exempel, i SVT:s anställnings- och frilansavtal över huvud taget någon klausul om påföljder av en eller flera fällningar? Tvärtom tycks vissa journalister se fällande utslag som meriterande – med SVT:s goda minne?Nämndens utslag, som vi accepterar utan att dela dess analyser och slutsatser, kan inte överklagas. Men det är det som står oss till buds. Vi får förlita oss på andra licensbetalares, enskilda politikers och vissa journalisters uthållighet i att hålla tummen i ögat på SVT.I de sju utfrågningarna presenterades ett av journalisten hopfantiserat dilemma. Varje partiledare fick dessutom sitt eget dilemma, varför inte minsta jämförande avvägning var möjlig. Inslagen gav ingen som helst relevant, politisk information. Journalistens följdfrågor speglade möjligen hans egen politiska fantasibild och kanske något av hans illa dolda förtjusning i att fabulera på marginalen.Än mer allvarligt var att utfrågningarna sinsemellan var ostrukturerade avseende ämnesval och tidsutrymmen för olika frågor. Som tittare fick man inte stora möjligheter att väga partiledarnas ståndpunkter mot varandra. Vi framförde i vår anmälan att SVT, på denna punkt, inte på förhand försäkrat sig om vare sig kvalitet eller konsekvens på det sätt som sändningstillståndet kräver.Förmedling av politisk opinionsbildning inför ett förstående val kräver utrymme, kompetens och balans. Ingen journalist kan vara genomkorrekt när det gäller saklighet och opartiskhet i allas ögon. Men när sådana brister uppstår behövs någon form av granskande organ eller självsaneringsinstitut som har allmänhetens och journalisternas förtroende. Åsiktsfriheten är självklart fri och skyddad, men journalister har som många andra yrkeskategorier sin egen överrepresentation. Bland journalister ligger den till vänster. Enligt Journalisthögskolans i Göteborg senaste undersökning sympatiserar 30 procent av journalisterna med vänsterpartiet. Jämfört med cirka 10 procent i valmanskåren i övrigt.Utifrån detta faktum har de av SVT anlitade journalisterna skäl att vårda sitt och SVT:s förtroende hos allmänheten. Det görs bäst genom att så långt möjligt visa att de strävar efter saklighet och opartiskhet i sitt dagliga arbete.På en träff med Publicistklubben nappade SVT-chefen Christina Jutterström på en idé om någon form av frivilligt samarbets- och granskningsorgan bestående av de tv-företag som innehar statligt sändningstillstånd. Men under sitt märkliga ”tal till nationen” vid nyårsskiftet gavs inga löften om att förbättra vare sig det politiskt inriktade programutbudet eller att stärka medborgarnas rättssäkerhet mot vinklade slutsatser eller ens mot felaktiga påhopp.Det finns två skäl till att ta upp frågan nu: Nuvarande sändningstillstånd går ut den 31 december 2005, varför krav och riktlinjer bör ses över i god tid före detta datum. Nuvarande granskningsmyndighet är inte rustad för att granska dagens konkurrensutsatta public-servicföretag. Vårt förslag till ett första steg är enkelt och konkret.Behåll Granskningsnämnden i nuvarande form tills vidare. Ta fasta på vad som diskuterades vid PK-träffen. Bilda ett parallellt frivilligt granskningsorgan med i första hand de kanaler som innehar statens sändningstillstånd. Det organet ska ha en bred sammansättning och kompetens från näringsliv och folkrörelser. Här ska också  jurister med specialinriktning som krävs finnas med liksom naturligtvis en kärna journalister.Även journalister måste acceptera att det finns fler kategorier av medborgare än just journalister som kan granska journalister. Arbetsformerna ska vara öppna. Berörda tv-företag ska förbinda sig att följa konkreta och mätbara åtgärder när det gäller genmälen, sakliga tillrättalägganden och uppenbar obalans, i synnerhet i de program som innehåller partipolitisk bevakning. Ledamöterna i det nya organet ska arbeta under korta mandatperioder, kanske 2 år med endast en omvalsmöjlighet.Det brådskar. Börja nu. Gör en första utvärdering vid valet 2006.

Fler artiklar från Debatt