11 april 2021

En tidning på kristen grund



Debatt

Stiftar politisk domstol lag ovanför riksdagen?

I september 2002 valde väljarna lagstiftare. I februari 2003 steg andra lagstiftare fram. Fast dem hade inga väljare valt.Några ämbetsmän och näringslivsrepresentanter i Marknadsdomstolen skrev en politisk motivering, och så beslöt de att en av riksdagens lagar var både för långtgående och för verkningslös. De antog ny svensk lag, som sades upphäva två paragrafer i 2000 års alkohollag.Den var ju bara antagen av riksdagen. Så den ansågs kunna ändras av sådana som inte besväras av allmän rösträtt. Enligt den nya lagen, så som Marknadsdomstolen säger att den är, får alkoholbolag inte annonsera i tv, men i tidningar.Är det Sveriges nya statsskick vi fått se en glimt av, när en domstol satt sig som lagstiftare ovanför riksdagen?Det är i vart fall inte det statsskick som står i grundlagen och som elever brukar höra om i grundskolan. Där är Sverige parlamentarisk demokrati, med lagstiftningsmakt hos riksdagen.Men marknadsdomstolen frågade inte efter grundlag. Den ansåg sig ha högre mandat än så. EG-domstolen har, menades det, anförtrott svensk domstol den lagstiftande makt det är att upphäva av riksdagen stiftad lag. Riksdagen har som bekant inom vissa sakområden gett EU beslutsrätt, och inom EU kan lag stiftas av 15 parlamentariskt ansvariga regeringar i rådet samt EU-parlamentet, som är direkt folkvalt. Finns en sådan EU-lag med direkt rättsverkan tar den över nationell lag. Så är det med de ekonomiska förordningarna för ”inre marknaden”.Men det existerar ingen EU-lag om att alkoholföretags reklam är otillåten eller tillåten i olika medier. Marknadsdomstolen ansåg sig kunna lagstifta ändå. Riksdagslag upphävdes delvis, sedan domstolen tyckt att folkhälsointresset inte vägde lika tungt som affärsintresset att sälja mer alkohol. Det var alltså en typiskt politisk fråga – som också gavs ett politiskt svar, att alkohol-bolagen vann.Det sägs i det här sammanhanget att lagars ingrepp enligt EU-rätt ska vara ”proportionella”. I en del juristers tänkande har det ordet börjat användas vidlyftigt, för att inte säga självsvåldigt. I alkoholreklamfrågan utnyttjades det för att i domstol, när EU-lag för sakfrågan saknas, göra en skönsmässig lämplighetsprövning. Vestmanlands Läns Tidning har i en ledarartikel påpekat något som nästan hela den övriga pressen inte brytt sig om, nämligen att domstolen dessutom hade en speciell sammansättning som gjorde dess politiska tendens ännu mer markant. Ett politiskt domslut kom från en domstol där det satt särskilda ledamöter från såväl Förbundet Svenskt Näringsliv som en intresseorganisation med anknytning till reklambranschen, nämligen Sveriges Marknadsförbund.Det bruk – eller snarare missbruk – av EU-rätten som skedde i Marknadsdomstolen var klart odemokratiskt. Det var lagstiftning utan folkvalda. Den allmänna rösträtten kastades åt sidan. Allmän rösträtt ersattes med en blandning av ämbetsmannamakt och särskild rösträtt åt Svenskt Näringsliv.Om sådana beslutsformer godtas kommer riksdagslagar som vidrör ekonomiska intressen att tämligen fritt kunna överprövas av politiskt oansvariga domare, med tänjbara resonemang om ”oproportionerlig” hänsyn till exempelvis folkhälsointresse.Då handlar det inte om neutral juridik och lagtolkning. För att nå fram till beslut krävs politiska avvägningar, och politiska värderingar. Vad skulle det betyda för demokratin?Vi får en delad lagstiftningsmakt. Riksdagen lagstiftade om mycket, medan andra lagar i fördragsenlig ordning skulle antas av EU – såsom i dag. Men på ett tredje område skulle lagar som främst vidrör ekonomiska intressen stiftas eller överprövas av domstolar, genom att  ”proportionalitet” blev frisedel för politiska avvägningar och lämplighetshänsyn.Kommersiella alkoholintressen har fått Marknadsdomstolens hjälp med något som är långt större än att ändra reklamregler. De har fått in en stöt mot det svenska demokratiska statsskickets grunder.

Fler artiklar från Debatt