14 maj 2021

En tidning på kristen grund



Debatt

Löftena kunde svikas efter EU-valet – hur blir det nu?

Folkomröstningen om Sveriges medlemskap i EU föregicks av en intensiv debatt. Inom nykterhetsrörelsen intresserade vi oss i första hand för alkohol- och socialpolitiska aspekter. De flesta av våra medlemmar och sympatisörer intog en mycket kritisk hållning men det fanns också de som ansåg att Sverige borde bli medlem i gemenskapen och unionen.Det är givet att EU med sina grundläggande principer intar en avvisande hållning till statliga monopol. Sådana är emellertid nödvändiga på områden där den fria marknadens krafter innebär stora risker för medicinska och sociala skador. Under EU-debatten hävdade ja-sidans företrädare att Sverige även i fortsättningen skulle få bestämma över sin egen alkoholpolitik. Det förelåg knappast några egentliga hot mot vare sig höga alkoholskatter eller Systembolaget.Dådet gäller ekonomiska mekanismer finns det ingen anledning att ta till moraliska övertoner. Den som investerar kapital gör det för avkastningens skull. Vinstens storlek beror bland annat på hur mycket som säljs. Alltså råder det ingen tvekan om att fri konkurrens på alkoholområdet innebär kraftiga influenser att öka konsumtionen. Det finns en klar kollision mellan vad som gynnar folkhälsan och vad som innebär stimulans för alkoholkapitalet.Inom IOGT-NTO lät vi oss nöja med de besked som gavs inför folkomröstningen. Vi trodde helt enkelt på försäkringarna att den svenska alkoholpolitiken skulle avgöras av den egna riksdagen och regeringen.I efterhand visar det sig att praktiskt taget alla löften var förhastade. De höga alkoholskatterna ifrågasätts liksom prispolitiken i sin helhet. Frånsett systembutikerna har all handel med starka drycker privatiserats. I allt större utsträckning blir det fritt fram för dem som spekulerar.Från början hade Sverige en stark begränsning av alkoholinförsel från andra EU-länder. Det sades till och med att ändringar härvidlag inte kunde ske utan ett klart godkännande från svensk sida. Vi påstods ha vetorätt. Nu visar det sig att även detta var falsk propaganda.Övervikten för ja-sidan i folkomröstningen var synnerligen knapp. Endast smärre förskjutningar hade kunnat innebära att Sverige i dag stått utanför EU. För ja-sidan gällde det att till varje pris vinna proselyter. Man ville inte ha de starka grupperna inom nykterhets- och frikyrkorörelserna till motståndare.Var befinner sig i dag alla ja-sidans företrädare som utlovade svensk självständighet på alkoholområdet? Är det inte tid att ni träder fram och förklarar vad som gjorde att ni kom med vilseledande uppgifter? Var ni själva lurade av EU-byråkratin och politikerna i Bryssel? Ni skulle kunna gottgöra era försyndelser genom aktivt alkoholpolitiskt agerande. Sverige finns med i EU:s ministerråd, EU-parlamentet och rader av specialorgan. Det är inget orimligt krav att vår regering och riksdag gentemot EU driver en offensiv och restriktiv alkoholpolitisk strategi. Bra argument kan hämtas från WHO.Alla länder, oavsett regeringens sammansättning, har både folkhälsomässiga och fiskala intressen av höga alkoholskatter. Vi är väl medvetna om att massor av människor inom de vinproducerande länderna har sin ekonomiska bärgning tack vare alkoholen. Självfallet måste man ta hänsyn till deras behov och därför krävs en långsiktig plan för hur produktionen skall kunna förändras i nyttosam riktning.Snart stundar en ny folkomröstning. Denna gång gäller det om Sverige skall anslutas till EMU eller ej. Försäkringar och löften sprids på nytt. Även om alkoholpolitiken inte direkt påverkas så finns det ändå samband. Så länge alkoholhanteringen ligger i privata händer styrs den av marknadskrafterna. Den ekonomiska politiken bestämmer ramarna. EMU syftar till att stimulera ekonomisk tillväxt oavsett om den är socialt nyttig eller ej. Alkoholproducenterna får ännu större möjligheter att hävda sina särintressen. Kommer vi än en gång att luras av falska påståenden?
Fler artiklar från Debatt