18 maj 2021

En tidning på kristen grund



Debatt

Alkoholskatten handlar inte om pest eller kolera

nAlkoholinförselutredningen har nu lämnat sina förslag om sänkta alkoholskatter, med 40 procent på sprit och 30 procent på såväl öl som vin.En av de allvarligaste bristerna i utredningen är avsaknaden av en konsekvensanalys. En sådan analys ska enligt direktiv till alla utredningar lämnas om förslagen påverkar kostnaderna för staten, kommuner, landsting, företag eller enskilda.Vi förstår att det bjudit mot att lämna en konsekvensanalys, eftersom en genomarbetad sådan skulle ha underminerat de egna argumenten för skattesänkning. Utredningen har därför "fullgjort" analysen genom att i svepande ordalag meddela att en skattesänkning leder till ökad konsumtion och ökade alkoholskador som medför ökade samhällskostnader, vilket dock "skall ställas mot att allmänhetens förtroende för den svenska alkoholpolitiken i annat fall undergrävs".Den kraftigt ökade belastning som kommer att bli följden för kommuner, landsting och enskilda kommenteras inte alls, trots att det är dessa som måste bära en avsevärd del av den ekonomiska bördan vid en konsumtions- och skadeökning. I ett läge där det offentliga har svårigheter att sörja för såväl sjuk- som socialvård föreslår utredningen att staten lägger ytterligare sten på bördan, men tiger om de ekonomiska och mänskliga konsekvenserna. nUtredningen menar att skatten måste sänkas för att behålla den svenska alkoholpolitikens legitimitet. Men den blundar för att alkoholpolitikens viktigaste del offras om denna förmodat legitimitetsfrämjande åtgärd genomförs. Vad hjälper det om vi räddar legitimiteten om det mest effektiva alkoholpolitiska instrumentet samtidigt slängs på soptippen? Det som är helt avgörande för alkoholpolitikens legitimitet är skyddet för folkhälsan. nEn försvagad prispolitik riskerar att minska även Systembolagets alkoholpolitiska betydelse, eftersom det är kombinationen av de mest kraftfulla alkoholpolitiska komponenterna som ger verklig styrka. Det är därför inte fruktbart att ställa prispolitiken och statligt monopol mot varandra. Försäljningsmonopolet kommer inte att kunna väga upp förlusten av en fungerande prispolitik, inte heller kan den ersättas av tjusiga "paket" av information och liknande.Vad som kan förväntas vid en sänkning av spritskatten med 40 procent, presenterar utredningen i fem alternativa scenarion. Det mest realistiska alternativet antas leda till en ökning av spritkonsumtionen med cirka åtta procent. Enbart skattesänkningarna på öl och vin antas leda till en ökning av den totala alkoholkonsumtionen med 3–4 procent. Att de föreslagna skattesänkningarna allvarligt motverkar de alkoholpolitiska målen redovisas därmed klart och tydligt. nTrots sitt breda uppdrag har utredningen inte förmått höja perspektivet över ett i media länge diskuterat förslag om skattesänkning, som ursprungligen har förts fram av alkoholproducenternas intresseorganisationer. Den för utredningen huvudansvarige har i debatten påstått att frågan om skattesänkning eller inte är lika problematiskt som att "välja mellan pest och kolera".Men bäste Kent Härstedt och övriga som ska ta ställning till förslaget; så förhåller det sig inte! Det finns två olika vägar att gå och valet mellan dem är reellt: Antingen en anpassning av svensk alkoholpolitik till en marknad som är inriktad på fri och maximal avsättning av varor (EU:s inre marknad) eller en socialt ansvarsfull och folkhälsoinriktad alkoholpolitik. Detta val får inte skymmas bakom undanglidande fraser och andra dimridåer. De som ska fatta besluten i regering och riksdag står inför ett vägval och bär det fulla politiska ansvaret för vilken väg de väljer. nPå ett angränsande folkhälsoområde – tobaken – har såväl nationella insatser som EU:s beslut varit betydligt mer radikala. Här har EU i flera direktiv, nu senast 2002, begränsat den fria rörligheten för tobaksvaror med hänvisning till skyddet för folkhälsan. EU har också klart uttalat att hög beskattning på tobak har en folkhälsofrämjande effekt, eftersom konsumtionen minskar.I internationell debatt har den vetenskapligt grundade insikten om alkoholproblemet summerats i formuleringen "Alcohol is no ordinary commodity" – alkohol är inte vilken vara som helst. Alkohol kan inte, som andra varor, säljas fritt på marknaden utan negativa hälsomässiga och sociala konsekvenser. Svensk alkoholpolitik får inte försätta sig i en situation där denna insikt hyllas i högtidliga sammanhang, men lyser med sin frånvaro i den reella politiken.

Fler artiklar från Debatt