20 april 2021

En tidning på kristen grund



Debatt

Kyrkor sätter människan före profiten i omsorgen

oo Församlingarna har ett oslagbart kontaktnät. En normal helg (fredag–söndag utom storhelger och sommaren) samlas cirka 600000 personer till andakter och gudstjänster i kyrkorna. Till detta kommer vardagskyrkan där hundratusentals människor är engagerade i barnarbete, pensionärsverksamhet, studiecirklar, körsång och mycket annat. I Svenska kyrkan är ungefär en halv miljon människor aktiva, i övriga protestantiska trossamfund (pingströrelsen, Svenska Missionskyrkan med flera) är nästan lika många betjänade. Till det kommer katolska och ortodoxa kyrkor med några hundra tusen betjänade.
Ingen annanstans i Sverige finns tillgång till så stora nätverk utom möjligen i idrottsrörelsen. Att bygga nätverk är ett väsentligt inslag i all social verksamhet.
cFörsamlingens grundläggande bekännelse kräver socialt engagemang. Församlingens huvuduppgifter är gudstjänst, undervisning, mission och diakoni enligt Svenska kyrkans kyrkoordning. Den definitionen passar in på alla kristna kyrkors församlingar. Diakoni är socialt arbete som erbjuds människor oavsett deras trosbekännelse.
Den offentliga vården, skolan och omsorgen har skapats av den kristna kyrkan i Sverige. Församlingens uppdrag att erbjuda undervisning är en tillgång.
Den kristna kyrkan är en del av det svenska kulturarvet via missionstiden 800–1000-talen, medeltidens internationella romersk-katolska kyrka, 1500-talets reformation och 1800-talets väckelse som drev fram demokratin. Till undervisningen hör också själavård som är en tillgång för människor i kris.
Människor kan också erbjudas gudstjänst i form av dop, vigsel, begravning eller en stilla andakt framför ljusbäraren. Givetvis måste sådana erbjudanden vara helt frivilliga i församlingens sociala verksamhet.
oo Den sociala sektorn bör inte lämnas över till internationella koncerner. Över hela västvärlden går nu en privatiseringsvåg. Författaren Göran Rosenberg menar att man måste skilja mellan profit och plikt. En skofabrik eller en byggfirma bör drivas av vinstgivande företag (profit) på en konkurrensutsatt marknad. Det har visat sig vara det effektivaste ekonomiska systemet. Däremot inte ett sjukhus (eller annan social verksamhet). Den verksamheten måste upprätthållas oavsett om den är lönsam eller inte. Rosenberg framhåller att vi vårdar människor som aldrig kommer att bli friska och därför aldrig kan bli lönsamma samhällsmedborgare igen.
I dag drivs sjukhus till exempel av det internationella städbolaget ISS Care där aktieägarna har höga avkastningskrav. Om församlingarna går in i den sociala sektorn blir plikten drivkraften i stället för profiten, vilket är en bättre garanti för att den enskilda människans intresse sätts i centrum.
 Hur tar församlingarna sig in i den sociala sektorn? En väg är att söka pengar till nyskapande arbetsmarknads- och integrationsprojekt från Svenska ESF-rådet. Ett  sådant finns i varje län (i Västra Götaland flera). Råden förmedlar medel från Europeiska socialfonden.
En annan väg är att kontakta kommunen för att se vilka verksamheter den kan ge föreningsbidrag till, eller ännu bättre, kommunen kan ge församlingen i uppdrag att bedriva. I Stockholms län håller en regional plattform på att formas för att utveckla den sociala ekonomin. Kräv att få vara med i sådant utvecklingsarbete i det egna länet.
Slutligen bör församlingarna med stöd av trossamfunden centralt bedriva opinionsverksamhet. Det finns ingen anledning att församlingarna går på knäna på grund av penningbrist och gratis utför verksamhet, typ ungdomsarbete och pensionärsaktiviteter som är till nytta för alla i kommunen. Kräv att kommunalpolitikerna tar sitt ansvar och stöttar församlingarna här!
Om församlingarna inte på allvar ger sig in i den sociala sektorn, kommer följderna att bli allvarliga. Det går inte längre att bedriva församlingsverksamhet huvudsakligen som en obetald fritidssyssla. Allt färre orkar efter en pressande arbetsdag göra halvtidstjänst i församlingen. Dessutom är kyrkorna stängda dagtid vardagar om arbetet huvudsakligen bedrivs frivilligt. Samhället behöver också församlingarna i den sociala sektorn.
Om vi överlämnar sjukvård, äldreomsorg och andra sociala aktiviteter till vinstgivande företag kommer vinst att stå i förgrunden, inte den enskilda människan. Och
bevarar vi systemet att stat, kommun och landsting sköter hela den sociala sektorn, missar mängder av människor tillgång till det civila samhället, något som är helt avgörande för att invandrare skall integreras i det svenska samhället eller för att långtidsarbetslösa får möjlighet att komma in på arbetsmarknaden.

Fler artiklar från Debatt