21 april 2021

En tidning på kristen grund



Debatt

Gränsen som klyver Kristi kropp

Splittring kan ibland vara nödvändig. Ofta är den onödig. Tragisk, när den för med sig misstänksamhet och fördomar. Men den allvarligaste formen av splittring, anser jag, är när vi säger: ”Dom och dom och dom är säkert bra kristna och delar av Kristi kropp, men, nej, vi kan inte ha gemenskap med dem för dom är ju inte som vi!”Dopfrågan har varit en vattendelare inom kristenheten under lång tid, och det är bra att det finns en debatt. Men frågan är om denna fråga ensam bör få splittra troende och bestämma vilka som (verkligen) tillhör Kristi kropp och inte – för medlemskapet i en församling skulle väl vara en avspegling av Kristi kropp, eller?Det har alltid förundrat mig att man måste bli stor för att bli medlem i en Pingstförsamling. Jesus sa: ”Låt barnen komma till mig och hindra dem inte, ty Guds rike tillhör sådana.” Samma sak sägs i Bergspredikan: ”Saliga är de som är fattiga i anden, dem tillhör himmelriket.”  Himmelriket, Guds rike, är till för de små, de fattiga i anden, barnen. Men i Pingstkyrkan måste man först växa upp? Det är intressant att det varken i NT eller hos kyrkofäderna görs någon skillnad mellan döpta och icke döpta kristna.”Man måste ju dra gränsen nånstans”, har jag hört folk säga. Ja, men en gräns som klyver Kristi kropp och går rakt mellan troende och troende, inte bara mellan barndöpta och baptistiskt döpta utan mellan barn och föräldrar, mellan troende makar och döpta och icke döpta ungdomar, utan att för den skull sålla bort de ljumma och kalla, är det verkligen en gräns som är rätt dragen? Är det inte dags att börja tänka i ett större perspektiv – vem är en lem i Kristi kropp? Vad förenar oss, är det vår lika åsikt i en viss fråga eller är det vår relation till Jesus?

Fler artiklar från Debatt