Det pågår ett
paradigmskifte i svensk kristenhet i dag. Många höjer på ögonen när den nye föreståndaren i Filadelfiakyrkan, Stockholm, blir en missionsförbundare. Några tänker nytt när den mest besökta högmässan i Stockholm är en karismatisk gudstjänst. Teologiska Högskolan, Stockholm, med ägarsamfunden Svenska Missionskyrkan och Svenska Baptistsamfundet, utbildar också blivande präster. Pingstförsamlingarnas Teologiska Seminarium har lärare som tillhör andra trossamfund. Blivande pastorer i Svenska Missionskyrkan har tidigare valt att göra sin utbildning vid Örebro Teologiska Högskola.
Det är som att lojaliteten till traditionen inte längre styr. Man kan tolka nusituationen som att desperationen över de nedåtgående siffrorna för svensk kristenhet inte längre vet några gränser. Man kan tänka sig att samfundsledare darrar i sina positioner över att troheten från medarbetare och medlemmar nu är som bortblåst.
Det är som att lojaliteten till traditionen inte längre styr. Man kan tolka nusituationen som att desperationen över de nedåtgående siffrorna för svensk kristenhet inte längre vet några gränser. Man kan tänka sig att samfundsledare darrar i sina positioner över att troheten från medarbetare och medlemmar nu är som bortblåst.
Kristen tro är
alltid en lokal företeelse. Den kristna tron uppstår i en enskild människas liv. All samfundsbildning har uppstått lokalt. Martin Luther hade sin tornupplevelse och läste sitt Romarbrev så att den katolska kyrkan förlorade en av sina främsta förnyare. P P Waldenström firade nattvard och tänkte lokal församling så att vägen fram inom Svenska kyrkan inte längre var möjlig. Lewi Pethrus inspirerades av T B Barratt i Oslo och Svenska Baptistsamfundet tappade sin kanske viktigaste karismatiska ledare. Ulf Ekman drömde stort och den befintliga svenska kristenheten förmådde inte härbärgera denne lokala förnyare.
I dag sker ett antal lokala vägval i svensk kristenhet som kan göra att den centralt ritade kartan över svensk kristenhet kan komma att ritas om framöver.
Ett vägval gäller om det är bekräftelse och vila som kristen tro i första hand erbjuder eller om det är omvändelse och utmaning. Det handlar inte om rätt eller fel. Men det handlar om den egna rannsakan vad det svenska samhället just nu mest behöver från kyrkan.
Ett annat vägval gäller om den liturgiska eller den karismatiska gudstjänsten äger störst attraktionskraft. Svenska kyrkan lockar med en liturgiskt präglad gudstjänst som låter varje gudsmöte inledas med individens syndabekännelse och förlåtelsens ord. Andra kyrkor väljer ett mer fritt, karismatiskt, folkligt, liturgiskt ostöpt tilltal som lägger betoningen vid barnaskapet hos Gud och lockelsen att bli utmanad till ett engagemang utan gräns.
I dag sker ett antal lokala vägval i svensk kristenhet som kan göra att den centralt ritade kartan över svensk kristenhet kan komma att ritas om framöver.
Ett vägval gäller om det är bekräftelse och vila som kristen tro i första hand erbjuder eller om det är omvändelse och utmaning. Det handlar inte om rätt eller fel. Men det handlar om den egna rannsakan vad det svenska samhället just nu mest behöver från kyrkan.
Ett annat vägval gäller om den liturgiska eller den karismatiska gudstjänsten äger störst attraktionskraft. Svenska kyrkan lockar med en liturgiskt präglad gudstjänst som låter varje gudsmöte inledas med individens syndabekännelse och förlåtelsens ord. Andra kyrkor väljer ett mer fritt, karismatiskt, folkligt, liturgiskt ostöpt tilltal som lägger betoningen vid barnaskapet hos Gud och lockelsen att bli utmanad till ett engagemang utan gräns.
En ytterligare fråga
gäller predikan som tilltal. Är det predikans uppgift att lägga ut en bibeltext eller är det predikantens förmån och utmaning att från en predikstol leda sin församling?
En viktig kulturfråga på lokal nivå är vad slags musikalisk dräkt en församling vill fira sin gudstjänst i. En ytterligare utmaning gäller de nya församlingar som är på väg att bildas. Den gudstjänstfirande församlingen är företrädesvis född i Sverige och bestående av svensk medelklass. Det nya Sverige som växer fram är multi-etniskt och bryts i överklass och underklass, där medelklassen kommer att få svårt att bevara sina privilegier. Mer än hälften av innerstadsstockholmare lever i hushåll med en person. Hur präglar detta tilltal och innehåll i våra lokala församlingar?
En viktig kulturfråga på lokal nivå är vad slags musikalisk dräkt en församling vill fira sin gudstjänst i. En ytterligare utmaning gäller de nya församlingar som är på väg att bildas. Den gudstjänstfirande församlingen är företrädesvis född i Sverige och bestående av svensk medelklass. Det nya Sverige som växer fram är multi-etniskt och bryts i överklass och underklass, där medelklassen kommer att få svårt att bevara sina privilegier. Mer än hälften av innerstadsstockholmare lever i hushåll med en person. Hur präglar detta tilltal och innehåll i våra lokala församlingar?
Vad slags ledare
upplever kallelsen att bli präst och pastor i dag? Är det entreprenörer, förvaltare eller förnyare? Jag tror på ett lokalt ledarskap som trivs i det sociala sammanhang där församlingen finns. Den tid är över då pastorer ska byta församling för att komma vidare i sin kallelse. Jag tror på ledare som växer tillsammans med sina församlingar, ungefär som ett kärleksförhållande som måste få tid och utmaning för att mogna.
Jag tror de svenska kyrkofamiljerna står inför stora utmaningar framöver. Jag kan se framför mig ett antal nätverk som förbinder ledare och lokala församlingar som tänker liknande tankar och drömmer liknande drömmar. Det är på detta sätt kartan kommer att ritas om.
Samfundsledare behöver utmana pastorer att finna församlingar där de kan spela på hela sitt register. Församlingar behöver ledare som tillåter en församling att vara i hela sitt register. Och framgången för ett visst lokalt sammanhang kan bli till glädje för andra oavsett vilket samfund detta lokala sammanhang tillhör.
S:ta Clara kyrka i Stockholm inspirerar många lokala sammanhang långt utanför Svenska kyrkans domäner. Filadelfia i Stockholm kommer i sina satsningar att kunna glädja andra församlingar alldeles oavsett samfundstillhörighet.
Runar Eldebo, pastor i Svenska Missionskyrkan och lärare vid Pingstförsamlingarnas Teologiska Seminarium och Teologiska Högskolan.
Jag tror de svenska kyrkofamiljerna står inför stora utmaningar framöver. Jag kan se framför mig ett antal nätverk som förbinder ledare och lokala församlingar som tänker liknande tankar och drömmer liknande drömmar. Det är på detta sätt kartan kommer att ritas om.
Samfundsledare behöver utmana pastorer att finna församlingar där de kan spela på hela sitt register. Församlingar behöver ledare som tillåter en församling att vara i hela sitt register. Och framgången för ett visst lokalt sammanhang kan bli till glädje för andra oavsett vilket samfund detta lokala sammanhang tillhör.
S:ta Clara kyrka i Stockholm inspirerar många lokala sammanhang långt utanför Svenska kyrkans domäner. Filadelfia i Stockholm kommer i sina satsningar att kunna glädja andra församlingar alldeles oavsett samfundstillhörighet.
Runar Eldebo, pastor i Svenska Missionskyrkan och lärare vid Pingstförsamlingarnas Teologiska Seminarium och Teologiska Högskolan.