I år var vi
993 registrerade deltagare på Tonårslägret KALAS Gullbrannagården 5-10 augusti. Jo, du läste rätt. ”Lilla” SAU - Alliansmissionens Ungdom samlar över 800 tonåringar och 170 ledare för ett läger som med format och innehåll mer och mer börjar likna en festival.
Jag är partiskt - men årets läger var fantastiskt. Mer än 150 ideella ledare samlas redan på lördagen för att ta tag i det sista av planeringen och fungerar sedan som ett stort team som kompletterar varandra under hela veckan. Här är ledargruppen som sköter allt praktiskt lika viktigt som ledargruppen som har hand om gudstjänster och bibelstudier.
Jag är partiskt - men årets läger var fantastiskt. Mer än 150 ideella ledare samlas redan på lördagen för att ta tag i det sista av planeringen och fungerar sedan som ett stort team som kompletterar varandra under hela veckan. Här är ledargruppen som sköter allt praktiskt lika viktigt som ledargruppen som har hand om gudstjänster och bibelstudier.
Över 20 olika
aktiviteter erbjuds varje eftermiddag. Varje förmiddag kan ungdomarna välja på 6-7 olika bibelstudieämnen på rullande schema och alla är med. På kvällarna blir Gullbrannagårdens stora samlingslokal Skeppet överfull när lägrets 1000 deltagare samlas tillsammans med Gårdens gäster för Bön- och Lovsångskvällar. Du kan bildligt talat ta på förväntan som finns i atmosfären och varje kväll tas många beslut om tro och inriktning i livet. Till detta kan också sägas att SAU anordnar ytterligare ett tonårsläger med 300 deltagare på Bödagården med liknande program.
SAU - Alliansmissionens Ungdom är till stora delar en lokalt förankrad kristen barn- och ungdomsrörelse. Våra lokalföreningar finns företrädesvis knutna till sydsvenska frikyrkoförsamlingar på landsbygd. Vi är stolta över att vi faktiskt arrangerar Sveriges största kristna läger som riktar sig till tonåringar. Det är ett stort förtroende att år efter år se deltagarantalet växa.
Visst är läger alltid läger. Ungdomar kommer samman en vecka på en geografisk plats och bara formatet, att få vara så många, skapar tro och frimodighet på ett annat sätt än hemma. Men som jag ser det, oavsett ”lägerfaktorn”, är det en verklig och levande väckelserörelse som tar form bland tonåringarna. Detta är tydligare nu än för bara några år sedan.
SAU - Alliansmissionens Ungdom är till stora delar en lokalt förankrad kristen barn- och ungdomsrörelse. Våra lokalföreningar finns företrädesvis knutna till sydsvenska frikyrkoförsamlingar på landsbygd. Vi är stolta över att vi faktiskt arrangerar Sveriges största kristna läger som riktar sig till tonåringar. Det är ett stort förtroende att år efter år se deltagarantalet växa.
Visst är läger alltid läger. Ungdomar kommer samman en vecka på en geografisk plats och bara formatet, att få vara så många, skapar tro och frimodighet på ett annat sätt än hemma. Men som jag ser det, oavsett ”lägerfaktorn”, är det en verklig och levande väckelserörelse som tar form bland tonåringarna. Detta är tydligare nu än för bara några år sedan.
Det är inte frågan
om ungdomarna vill möta Gud - utan hur det kan ske. Det är inte frågan om ungdomarna vill vara med som ledare och forma framtiden i församlingar och samfund - utan hur.
Det är inte frågan om Anden utrustar med gåvor och tjänster - utan hur och hur det kan bli mer och mer verkligt i mitt eget liv. Det vi många gånger längtar efter att se i våra församlingar, det händer bland ungdomarna idag och på tonårsläger på Gullbrannagården.
Hemma från lägret kommer flera tankar om förtroendet som vi har att förvalta inom SAU. Hur går vi vidare? Hur går vi vidare med läger som växt 100 deltagare varje år i 6-7 års tid? Hur går vi vidare med allt som händer bland ungdomarna och hur stöttar och hjälper vi dem bäst på hemmaplan? Här ligger en stor utmaning för församlingen - för styrelser, ungdomsråd, pastorer och andra ledare.
Det är inte frågan om Anden utrustar med gåvor och tjänster - utan hur och hur det kan bli mer och mer verkligt i mitt eget liv. Det vi många gånger längtar efter att se i våra församlingar, det händer bland ungdomarna idag och på tonårsläger på Gullbrannagården.
Hemma från lägret kommer flera tankar om förtroendet som vi har att förvalta inom SAU. Hur går vi vidare? Hur går vi vidare med läger som växt 100 deltagare varje år i 6-7 års tid? Hur går vi vidare med allt som händer bland ungdomarna och hur stöttar och hjälper vi dem bäst på hemmaplan? Här ligger en stor utmaning för församlingen - för styrelser, ungdomsråd, pastorer och andra ledare.
Inom SAU tror
vi inte att det först och främst handlar om metoder eller att kopiera lägret med ljud, ljus, musik eller annat som har med formatet att göra. Vi har sagt till varandra på och efter lägret att det nog mest handlar om inställning, tid och engagemang i samtal. Det handlar om att skapa mötesplatser där ungdomarna får prata och får stöttning och utmaning att växa vidare. Detta behöver sedan också få konsekvenser men vi vet att det ofta behöver ske steg för steg ochatt det tar tid. Här behövs många av oss i församlingen.
Kanske ska du
och jag redan till helgen fundera hur vi kan vara med och bli smittade av ungdomars iver och engagemang. Kanske ska både du och jag satsa någon halvtimme eller timme och lyssna på ungdomar som varit på läger, festival eller konferens för att öka förståelsen och vara till hjälp när skolan drar igång igen.
Våga prata. Våga bry dig om ungdomar. De är inte bara framtiden. De är redan här och nu.
Våga prata. Våga bry dig om ungdomar. De är inte bara framtiden. De är redan här och nu.
