Sverige var en
av de första nationer som erkände Nordamerika som en självständig, suverän stat efter frihetskriget 1776. Sedan dess har Sverige haft goda relationer till USA, inte minst påverkades detta av den stora emigrationen, då mer än en miljon svenskar flyttade till USA. Många är släktbanden över Atlanten.
Efter andra världskriget blev läget annorlunda med anledning av Sveriges eftergifter för och handel med Hitlertyskland.
Men efter att Olof Palme 1972 jämfört de amerikanska bombningarna av Nordvietnam med Hitlertysklands förintelseläger blev relationerna mellan våra länder minst sagt frostiga. Det resulterade i att Sverige under flera år inte representerades av en ambassadör i USA, utan endast på lägre diplomatisk nivå. Först 1987 när Ingvar Carlsson besökte Vita Huset kunde relationerna normaliseras igen.
Även om Sveriges tidigare statsminister Göran Persson varit inbjuden till Vita Huset, har relationerna under de senare åren inte varit helt problemfria. Persson-regeringen stödde aktivt USA:s linje i exempelvis Kosovo och inledde ett samarbete med NATO. Men utrikesminister Anna Lindh levererade bitvis hård kritik mot USA och deras strategi för att bekämpa terrorismen efter den 11 september 2001.
Efter andra världskriget blev läget annorlunda med anledning av Sveriges eftergifter för och handel med Hitlertyskland.
Men efter att Olof Palme 1972 jämfört de amerikanska bombningarna av Nordvietnam med Hitlertysklands förintelseläger blev relationerna mellan våra länder minst sagt frostiga. Det resulterade i att Sverige under flera år inte representerades av en ambassadör i USA, utan endast på lägre diplomatisk nivå. Först 1987 när Ingvar Carlsson besökte Vita Huset kunde relationerna normaliseras igen.
Även om Sveriges tidigare statsminister Göran Persson varit inbjuden till Vita Huset, har relationerna under de senare åren inte varit helt problemfria. Persson-regeringen stödde aktivt USA:s linje i exempelvis Kosovo och inledde ett samarbete med NATO. Men utrikesminister Anna Lindh levererade bitvis hård kritik mot USA och deras strategi för att bekämpa terrorismen efter den 11 september 2001.
Därför är det
mycket relevant att fråga sig hur vår nya regering under statsminister Fredrik Reinfeldt kommer att hantera relationerna till USA. Redan i regeringsförklaringen 2006 fastslogs att de transatlantiska relationerna ska förbättras. Sedan dess har regeringen visat sig sträva efter goda relationer med USA. I maj månad 2007 besökte statsministern Vita Huset och samtalade med president George W Bush under sin USA-turné, och såväl utrikesminister Carl Bildt som justitieminister Beatrice Ask har under våren besökt USA.
Men det finns fortfarande frågetecken kring hur Sveriges regering ser på USA. Göran Hägglund, socialminister och partiledare för kristdemokraterna, jämförde i sitt anförande på kristdemokraternas riksting den 28 juni i år USA:s ageranden på Guantanamo med Kubas brott mot de mänskliga rättigheterna.
Behandlingen av fångarna på Guantanamo är under all kritik och det ska sägas. Men det går att välja hur man gör det och med vilka ord. I dag står Sverige vid sidan om, med höjt pekfinger och säger att så gör man inte. Hägglund bör dra sig till minnes hur Sverige gjorde med de terroristutpekade egyptierna. En behandling som visar att vi själva har gjort fel.
Men det finns fortfarande frågetecken kring hur Sveriges regering ser på USA. Göran Hägglund, socialminister och partiledare för kristdemokraterna, jämförde i sitt anförande på kristdemokraternas riksting den 28 juni i år USA:s ageranden på Guantanamo med Kubas brott mot de mänskliga rättigheterna.
Behandlingen av fångarna på Guantanamo är under all kritik och det ska sägas. Men det går att välja hur man gör det och med vilka ord. I dag står Sverige vid sidan om, med höjt pekfinger och säger att så gör man inte. Hägglund bör dra sig till minnes hur Sverige gjorde med de terroristutpekade egyptierna. En behandling som visar att vi själva har gjort fel.
En viktig del
av USA:s strategi för att bekämpa terrorism är att lyckas skapa nya demokratier i länder som tidigare understött terrorister, till exempel Afghanistan och Irak. Talibanerna i Afghanistan gav Usama bin Laden härbärge och hjälp, och Saddam Hussein i Irak belönade palestinska självmordsbombare.
I USA:s kamp
mot terrorismen borde Sverige vara en allierad, som skulle kunna bidra med såväl politiskt stöd som faktiska militära trupper för att stödja demokratibygge i Mellanöstern och på andra platser. Sett utifrån Hägglunds kritik mot USA kan man ställa sig frågan hur Sverige framöver kommer att hantera relationerna till världens mäktigaste nation - som självutnämnd domare på åskådarplats eller som en i laget.
