14 maj 2021

En tidning på kristen grund



Debatt

Jul ingen legend

Inför annonseringen av ett radioprogram om Jesus födelse i Betlehem använde Sveriges Radios reporter beteckningen legend. Ordet kan betyda uppdiktad skröna, ohållbar uppfattning om händelse eller företeelse och är därför i sammanhanget olyckligt. Till skillnad ifrån de myter och legender som berättas i många andra religioners urkunder har nämligen evangelisten Lukas skildring av Jesu födelse i Betlehem och Matteus skildring av en mäktig stjärnas om angav hans födelse en historisk karaktär. Här kan man nämligen ställa de för två seriöst arbetande historiker viktiga frågorna: Var och när skedde det och dessutom få svar: Det skedde i Betlehem under kejsar Augustus och konung Herodes tid. Det faktum att änglar var inblandade utgör inget som helst tecken på att händelsen skulle ha en ohistorisk karaktär. Rapporter om sunt tänkande människors möte med änglar finns betygade i litteraturen, såväl i vår egen tid som tidigare.

Angående Betlehemsstjärnan har den fått en intressant belysning genom de brittiska astronomerna David Clark, Johan Parkinson och Richard Stephenson. De har plöjt igenom all världens astronomiska handlingar mellan år 10 f Kr och 13 e Kr och i Kina och Koreas astronomiska uppteckningar funnit uppgifter om en supernova på himlavalvet, över Mellersta Östern mellan 10 mars och 7 april år 5 f Kr. Enligt de brittiska astronomerna som publicerat sina uppgifter i Kungliga brittiska astronomisällskapets kvartalsskrift kan den gjorda upptäckten mycket väl vara förklaringen till evangelisten Matteus uppgifter om Betlehemsstjärnan. Av samma uppfattning var docent Gösta Gahm vid Uppsala observatorium, när han strax efter publiceringen för några år sedan intervjuades om händelsen.
Visst var Jesus födelse legendartad om man därmed tänker på det övernaturliga undret utan att förneka dess historiska karaktär. Om man däremot skulle behandla de bibliska vittnesbörden om Jesus födelse som en legend i betydelsen en ohistorisk skröna har man antagit så ovetenskapligt kritiska aspekter i sin historiesyn att man med motsvarande behandling av övriga dokument i den historiska forskningen skulle ställa oss i det närmaste utan historisk kunskap om det förflutna. Den i tid och rum omsorgsfullt tecknade första ankomsten av Jesus ankomst till vår värld, pekar därmed också fram mot hans andra tillkommelse, också den i historisk tid och rum.
Fler artiklar från Debatt