Vår tids modernism och fundamentalism

Upplysningen eller idealismen från 1700-talet byggdes på en materialistisk-ateistisk världsuppfattning som bekämpade vidskepelse, religiösa metafysiska spekulationer. Samtidigt gjordes försök på filosofisk grund för att få ett perspektiv av tillvaron. Efter upplysningen uppkom modernismens liberalteologi, som varar än i våra dagar.

Realismen eller modernismen begränsade sig inom vetenskapens värld till faktisk erfarenhet och exakt detaljforskning. Under modernismens liberalism växte fram den "historisk-kritiska bibeltolkningen" som i sin tur fick sin motståndare i den uppkomna "fundamentalismen". Följden blev en dualism som varar än i dag med ett "modernt-liberalt" övertag.

Modernismens liberalteologer skapade den historisk-kritiska undersökningen av religionerna och särskilt av Bibeln och kristendomens historia och trosföreställningar. De tog avstånd från läran om jungfrufödelsen och Jesu historiska person och återlösningsverk blev undanskjutna. De hävdade att många av de kristna lärosatserna växte fram i samband med speciella historiska händelser i en bestämd tid och miljö. Dessa kunde därför inte betraktas som eviga sanningar utan i bästa fall symboler. Liberalteologins uppgift var alltså att bringa den traditionella kristendomen i överensstämmelse med den samtida människans världsmedvetande.

Spänningen mellan kristendomen och det moderna tänkandet ville liberalteologin mildra genom att "rensa upp" i kristendomen. Skulle kristendomen bli frigjord från metafysiska spekulationer behövde den inte kollidera med en naturvetenskapligt bestämd världsåskådning och förnuftigt tänkande. Som en reaktion mot denna modernism och den ännu radikalare religionshistoriska bibelkritiken utformades fundamentalismen. Den frikyrkliga fundamentalismen hävdade att den byggde på de fundamentala bibliska lärorna utanför vilka ingen verklig kristendom kan finnas.

Det mest anmärkningsvärda är att bibelkritikerna inte längre bara omfattas av historiker, filosofer och humanister med ateistisk eller agnostisk bakgrund, utan även en del moderna förkunnare. När Jesu härkomst blir ifrågasatt blir jungfrufödelsen en belastning vid förkunnelsen om Jesus i stället för att vara en tillgång. Återlösningsteologin står och faller med Sonens himmelska härkomst. En annan förkunnelse - ett nytt evangelium - skapar en sorglig vändpunkt i församlingens traditionsrika trosbekännelse.

Vi lever i en tid då bara den katolska fundamentalismen är kvar som försvarar sina dogmer som Maria och helgonkulten, med ikoner och reliker, transsubstantiationsläran, prästerligt celibat och kyrkans ofelbarhet i lärofrågor. Samtidigt har frikyrkofundalismen smält samman med nytidsandan till en liberal-religiös-humanism som blivit kärnan för vår tids andlighet.