15 maj 2021

En tidning på kristen grund



Debatt

Alliansregeringen urholkar biståndet

Allt fler budgetposter läggs in i den totala biståndsbudgeten. Regeringen vill i dag finansiera såväl ambassader, skuldavskrivningar och militärutgifter med biståndet.


Kampen för jämlikhet och lika rättigheter måste vara global och det är därför med stor oro jag ser hur biståndsminister Gunilla Carlsson hanterar det svenska biståndet.

Den sittande moderatstyrda regeringen vill i dag finansiera såväl ambassader, skuldavskrivningar och militärutgifter med biståndet. Allt fler budgetposter läggs in i den totala biståndsbudgeten. Regeringen har skurit ner anslag för såväl Sida som information inom biståndsområdet.

Det senaste exemplet är hur biståndsminister Gunilla Carlsson signalerat att egeninsatsen för biståndsprojekt kan komma att höjas från dagens 10 procent till 20 procent.

Demokratiutveckling byggs underifrån av människor, kvinnor som män. Fattigdomsbekämpning är det övergripande målet för utvecklingspolitiken. Fattigdom handlar om orimliga livsvillkor och hunger, men också om brist på demokratiskt inflytande.

Biståndet är ett solidariskt bidrag till att bryta den maktlöshet som tvingar människor i den fattiga världen kvar i hunger och hopplöshet. Därför är frågor om demokrati och mänskliga rättigheter grundläggande också i biståndet. Bistånd skapar inte ensamt en positiv utveckling. Däremot bidrar det till att skapa förutsättningar för utveckling tillsammans med insatser på andra områden.


Jag är glad över att vi socialdemokrater i budgeten för 2006 nådde målet om 1 procent av bruttonationalinkomsten (BNI) i bistånd. Enprocentsmålet för svenskt bistånd ligger hittills kvar trots att den moderata biståndsministern ser det som en "förbannelse". Regeringen fortsätter dock urholka biståndet underifrån genom ökande avräkningar från biståndsramen. På en fråga i riksdagen angående höjningen av egeninsatsen svarar biståndsministern följande

"Om beroendet av staten blir för stort finns risken att organisationerna förlorar det värde som från början gjorde dem relevanta för stöd från första början. Organisationernas förankring i det svenska samhället är också ett av de kriterier som Sida använder för att välja ut ramorganisationer. Förmågan att samla in medel till egeninsatsen är ett av flera bevis för denna förankring, men det finns flera".


Regeringen har gett Sida i uppdrag att utarbeta ett förslag till en långsiktig strategi för perioden 2009-2013 gällande enskilda organisationer.

Syftet med strategin är att få till stånd en över tid förutsägbar, långsiktig styrning gällande stödet till enskilda organisationer, tydliggöra stödformens relevans, möjliggöra en effektiv resultatuppföljning och ett lärande om verksamhetens effektivitet och genomslag. Ifrågasättandet av enskilda organisationers arbete fortsätter och vad vi kan vänta oss inför 2009 återstår att se.

Gunilla Karlsson har inte förstått att folkrörelseorganisationerna är väl förankrade i det svenska samhället och de flesta arbetar med ideella krafter där människor på sin lediga tid arbetar med biståndssamarbetet. Egeninsatsen på 10 procent kan vara nog så knepigt att få ihop. Detta är den värld folkrörelserna lever i, men jag förstår att detta inte är moderaternas och uppenbarligen inte heller den borgliga regeringens värld.


Om regeringen avstod en gnutta av de jättelika skattesänkningarna skulle vi ha råd med både insatserna i Tchad, skuldavskrivningar och flyktingmottagande utan att ta från biståndet. Biståndet är ingen handkassa för finansminstern.

Svenska biståndsmedel skall hanteras med noggrannhet och därför är det viktigt med granskning och uppföljning av insatser. Genom omfattande utbildningar för projektledare och aktiva i både de svenska organisationerna och i mottagarorganisationerna i andra länder är det sällan eller aldrig oegentligheter i verksamheten. Vilket också blir slutsatsen efter Riksrevisionens granskning, som visade att det saknades redovisning för 44000. Detta kan jämföras med de kostnader på 5,5 miljoner för Riksrevisionens granskning och ökat administrativt arbete för flertalet organisationer.


Folkrörelsebiståndet är oumbärligt för att stödja demokratirörelser, som i Burma, kvinnors och barns rättigheter runtom i världen, för att utbilda människor i kampen mot hiv/aids och för fattigdomsbekämpning.

När enskilda organisationer konkret och med hög närvaro stöttar människors legitima krav på demokrati och mänskliga rättigheter i mycket svåra miljöer är detta ett arbete som måste göras. Folkrörelsernas biståndsarbete gör skillnad.

Fler artiklar från Debatt