06 mars 2021

En tidning på kristen grund



Debatt

Det är Socialstyrelsen och inte rättsväsendet som ska granska sjukvården


En chefsåklagare i Stockholm har med bristande kännedom om rutiner begått ett rättsövergrepp med konsekvenser för sjukvården. Att med poliser anhålla en läkare på arbetsplatsen är anmärkningsvärt. Man har tagit ställning i en fråga som i första hand ska utredas av Socialstyrelsen och inte av rättsväsendet.

Det visar sig nu att läkaren har handlat helt enligt de rutiner som finns i ett sådant speciellt fall. Ett prematurt barn med allvarliga hjärnskador på grund av blödningar bedömdes inte kunna leva en längre tid och i så fall med mycket allvarliga hjärnskador.

En sådan bedömning gör en läkare inte ensam utan oftast tillsammans med en annan läkare och sedan följer ett noggrant samtal med föräldrar som oftast kan förstå att det inte finns något hopp och då oftast accepterar beslutet. Det är dock alltid läkaren som tar ansvar för beslutet och så har skett i detta fall.

Barnet skulle aldrig kunna komma ur respiratorn. Man har då laglig rätt att avbryta behandlingen. Nu har man gett morfin på uppdrag av läkaren. Det finns alltså rutiner för detta. Chefsläkaren på Karolinska sjukhusets barnklinik och chefsläkaren för hela KS har granskat det hela och konstaterat att det som skett är enligt rutiner på KS och även för hela landet.


Jag har några gånger varit med om att göra sådana ställningstaganden. Då är det oerhört viktigt att föräldrarna förstår och det är sällan de inte accepterar. Kanske är det här som det har brustit på KS eftersom frågan har dragits upp sex månader efter barnets död.

Om någon vill granska detta förhållningssätt så är det Socialstyrelsen som ska göra det, för där finns medicinsk kunskap. Här har det brustit i omdömet hos de rättsliga instanserna i Stockholm. Utan kunskap om rutiner i ett sådant komplicerat agerande bör man inte göra en bedömning. Det handlar inte om ett vanligt mordfall. Därför blir det i det här fallet en fråga om rättsövergrepp. Det kan få oanade konsekvenser för sjukvården vid livets slutskede.

Ska det bli förbjudet att ta ställning till att avbryta en behandling i ett liknande fall och driva behandling till ytterligheter? Att avbryta en meningslös behandling är accepterat inom sjukvården, det handlar inte om aktiv eutanasi.


Det kan också finnas paralleller i vården kring livets slutskede. Om man har en patient där man med säkerhet kan säga att överlevnaden är mycket begränsad, till exempel hjärndöda vuxna, så finns rutiner för att konstatera detta och sedan kommer samma tillvägagångssätt med samtal med anhöriga. Där finns också rutiner för smärtbehandling med bland annat morfin för att avslutet ska bli så skonsamt som möjligt.


Vad som nu hänt är ett rättsövergrepp och ställningstagande på grund av bristande kunskaper om rutiner inom sjukvården, och det är allvarligt. Jag tror alla inom sjukvården skänker den erfarna barnläkaren, som blivit anhållen, varma tankar.

För sjukvården är rutinerna ganska klara, men om det inte är så för andra vore det inte fel om Statens medicinsk-etiska råd fick i uppdrag att formulera detta. Det finns en självklar koppling till vård vid livets slutskede och den drar även Socialstyrelsen, som nu kallar till rådslag för flera inblandade organisationer.

Det kan finnas skäl att officiellt tydliggöra vad som får gälla i vård vid livets slutskede inom ramen för Socialstyrelsen.

Fler artiklar från Debatt