Svar till "Mamman". Tack för ditt svar på vår debattartikel "Sexlivet ofta bättre än andaktslivet" den 20 mars. Du beskriver så öppet och ärligt den sorg och känsla av skuld och misslyckande som du och många kristna föräldrar upplever när barnen som vuxna inte känner sig hemma i någon församling.
Ditt svar är mycket viktigt eftersom det visar att trots att vi föräldrar gör precis allt som står i vår makt och också gör det på rätt sätt, så väljer våra barn av olika anledningar ibland att gå en annan väg.
Vi vill gärna tro att om vi är goda kristna förebilder och tar vårt ansvar så kommer barnen automatiskt med på vägen. Så är det dessvärre inte. Man kan leda en häst till vatten men inte tvinga den att dricka. Vi kan vägleda våra barn genom att i ord och handling visa vad tron betyder för oss. Sedan kan vi faktiskt inte göra mer hur gärna vi än vill. Förutom att fortsätta att be för våra barn.
Vår avsikt har givetvis inte varit att skuldbelägga dig och andra kristna föräldrar som verkligen har gjort allt ni har kunnat. Ni har det tillräckligt svårt redan. Vi riktar oss som du ser i slutet av artikeln i stället till dem som ansvarar för barn- och familjearbetet i våra församlingar.
Vi behöver bli bättre på att ge föräldrar stöd i deras kristna föräldraskap och inte bara aktivera deras barn. En viktig del i det arbetet är att också ge stöd till alla de föräldrar som har det som du.