I dag, onsdag den 1 april, röstar riksdagen av allt att döma igenom en lag om en könsneutral äktenskapslagstiftning. Vi kristdemokrater kommer att reservera oss mot detta. Vi menar att det finns en annan, bättre lösning.
Äktenskapet har i vår kulturkrets alltid varit en relation mellan en man och en kvinna. Denna ordning har fungerat väl. Vårt partis utgångsläge har varit att denna ordning är bra. För par av samma kön har vi haft registrerat partnerskap som ger ett likvärdigt juridiskt skydd som det heterosexuella äktenskapet.
Men vi har också konstaterat att de andra regeringspartierna och oppositionen i riksdagen har velat införa könsneutrala äktenskap. Vi har sagt att vi är öppna för att diskutera lösningar som bygger på respekt för de olika åsikter som finns - både för dem som är för och dem som är emot en könsneutral äktenskapslagstiftning.
Dels dem som utifrån filosofiska, traditionella eller religiösa bevekelsegrunder betonar vikten av att värna det unika i just relationen mellan en man och en kvinna, dels dem som hävdar det faktum att homosexuella och heterosexuella parrelationer har olika benämningar är en diskriminering.
Tyvärr fick vi inget gehör för detta synsätt i regeringskretsen och blockerade därför regeringen från att lägga något förslag. I riksdagen fanns det dock konkreta lagförslag framlagda av oppositionen. Detta har inneburit att en ohelig allians har bildats i riksdagens civilutskott mellan S, M, C, FP, V och MP och att ett lagförslag inom utskottets ram tagits fram under stress och på ett sådant sätt att alternativa förslag inte prövats seriöst.
Kristdemokraterna har lagt fram ett alternativt förslag som tillgodoser kraven på likabehandling och som samtidigt tillvaratar den religiösa och filosofiska övertygelsen om äktenskapets innebörd. På så sätt skulle vi få en lag som fullt ut respekterar de båda olika synsätten och därmed få legitimitet hos båda grupperna.
Kristdemokraterna har i partimotion föreslagit att äktenskapsbalken ersätts med en civilrättslig samlevnadsbalk, förslagsvis kallad giftermålsbalk. Därmed skiljer man på den strikt rättsliga ordning som staten ska reglera, samt äktenskapsbegreppet och kyrkornas ceremoni som har starka filosofiska, traditionella och religiösa dimensioner.
Rent praktiskt innebär det att alla par som vill gifta sig går till en myndighet och registrerar det juridiska förbundet. Därefter är det upp till var och en att välja om och hur de vill manifestera sitt giftermål.
Genom en civilrättslig samlevnadsbalk skulle begreppet äktenskap tas bort helt från lagstiftningen. Både par av olika och av samma kön får enligt denna reglering gifta sig genom en registrering. Enbart en offentlig myndighet kommer att stå för registreringen, vilket innebär att vigselrätten för exempelvis religiösa samfund upphör.
Staten kan och bör inte ha något inflytande över hur människor väljer att manifestera sin kärlek och få den välsignad. Genom Kristdemokraternas förslag skulle religionsfriheten respekteras.
Nu höjs röster från andra partier som säger att religiösa samfund ska tvingas viga samkönade par sin övertygelse till trots. Helt plötsligt ska staten ställa sig över personliga övertygelser och säga till människor att detta är det enda rätta.
En stor del av opinionen står i dag bakom det förslag som Kristdemokraterna har lagt fram.
För oss är det obegripligt att inte fler riksdagspartier och ledamöter sagt sig villiga att medverka till en sådan konstruktiv lösning. En lösning som visar respekt för många människors uppfattningar.