22 april 2021

En tidning på kristen grund



Debatt

Kyrkor kan engagera arbetssökande

Ofta härskar en försiktighetens kultur, där församlingens ledande hellre låter allting vara som förut än prövar något nytt.


Ibland lever vi i den bästa av världar. Allt det som Elisabeth Sandlund önskar i sin ledare den 16 april är redan uppfyllt, i varje fall från statens sida. Sandlund räknar upp många uppgifter som arbetssökande skulle kunna göra: ta med äldreboendenas invånare på promenader och utflykter, ledsaga funktionshindrade till aktiviteter, komplettera skolans personal så att mobbning kan förebyggas.

Allt detta kan utföras med de beslut som staten redan tagit. Elisabeth Sandlund efterlyser att den så kallade Örn-överenskommelsen förverkligas nu när arbetslösheten stiger. Avtalet vill utveckla de idéburna insatserna i vård och omsorg. Frivilligorganisationerna ska ges möjlighet till ett långsiktigt engagemang.

De idéburna insatserna utvecklas bland annat genom arbetsförmedlingens jobb- och utvecklingsgaranti. Den är en stor chans för den ideella sektorn. Det behövs inte, som chefredaktören efterlyser, något särskilt beslut från statens sida om frivilliginsatser några dagar i veckan. Beslutet är redan taget.


Garantins första fas innebär kartläggning av den arbetssökandes meriter. Fas 2 omfattar coachning och matchning mot anställning. Alla inom garantin som förblivit arbetssökande 450 dagar kommer in i jobb- och utvecklingsgarantins tredje fas. Denna har kommit igång på allvar nu i april. 20000 arbetssökande ska erbjudas sysselsättning hos privata eller offentliga arbetsgivare, sociala företag eller ideella organisationer. Cirka 6000 av dem finns i storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö, fördelade på ungefär 2000 i var och en av de tre regionerna.

Erbjudandet gäller heltidsinsatser. Enda inskränkningen är att den som engageras måste få en chans att också söka arbete. Anordnaren bestämmer vilka uppgifter den arbetssökande ska ha och var de ska utföras. Det ställs ett krav förutom vettig arbetsmiljö: föreningen eller församlingen måste ha en handledare. Men det är inget problem, eftersom man får 225 kronor per dag (inget avdrag om den arbetssökande är sjuk några dagar).

Exempel - en församling som har 10 arbetssökande, får 2250 kronor per dag. En heltidsanställd handledare med 25000 månaden kostar cirka 2 000 kronor per arbetsdag inklusive sociala avgifter, försäkringar med mera.

Den arbetssökande har aktivitetsstöd eller försörjningsstöd, så hon eller han kostar inte föreningen/församlingen någonting. Den som vill engagera arbetssökande kan kontakta närmaste arbetsförmedling med sitt erbjudande om sysselsättning.


Sandlund efterlyser att de ideella organisationerna nu tänker snabbt och smart. Här har kyrkorna många synder att bekänna. Ingen information har gått ut från trossamfundens ledningar till församlingarna om jobb- och utvecklingsgarantins tredje steg. Även församlingar med resurser har tvekat att öppna sina kyrkor för arbetssökande. I församlingsråden har det ofta saknats strategisk planering för hur vi ska möta den stora arbetslösheten.


Elisabeth Sandlund talar om det i församlingarna finns vana att organisera frivilliginsatser och att man har stora möjligheter att finna meningsfulla arbetsuppgifter. Det senare stämmer, det förra är det nog si och så med.

Frivilliginsatserna består ofta av att en liten aktiv kärna, där man känner varandra väl, utför en mängd uppgifter. Ofta härskar en försiktighetens kultur, där församlingens ledande hellre låter allting vara som förut än prövar något nytt. Även om enskilda församlingar är mycket aktiva, saknar alltför många regelbunden kontakt med arbetsförmedling, socialtjänst, äldreomsorg eller skola, vare sig med de tjänstemän som utför verksamheterna eller de politiker som styr dem.

Tänk vilken revolution ett tiotal arbetssökande skulle kunna innebära i en församling. Det vore möjligt att hålla kyrkan öppen alla dagar. Att inrätta ett enkelt kafé är plötsligt ingen utopi. Det går att dela ut information om församlingens verksamhet vid någon närbelägen spårvägshållplats eller järnvägsstation. Äldre och funktionshindrade i församlingen kan få hjälp med promenader och utflykter. Församlingens medlemmar slipper betungande städuppgifter. Dagträffar för äldre förvandlas till möten där deltagarna äter lunch tillsammans medan de hör ett föredrag.


Nu gäller det bara att övervinna det systemfel i församlingarna som gör att sådana här erbjudanden från staten förblir okända. Trossamfundens centrala kanslier måste se till att information når dem som är lokalt verksamma.

Fler artiklar från Debatt