Jag är en kvinna på 35 år och har varit arbetslös i cirka åtta år på grund av funktionshindren AD(H)D, autismliknande tillstånd, dyslexi/specifika inlärningssvårigheter och en viss rörelsenedsättning. Jag klarar inte av att jobba med vad som helst. Jag har varken utbildning eller arbetserfarenhet.
För en tid sedan tog mina ersättningsdagar slut i jobb- och utvecklingsgarantin. Nu har Försäkringskassan tagit ifrån mig min inkomst, då regeringen har bestämt att när man fått aktivitetsstöd i 450 dagar så är det slut. Jag får inga pengar någonstans ifrån om jag inte söker hjälp hos socialen. Ändå vill Arbetsförmedlingen att jag ska träda in i fas tre av jobb- och utvecklingsgarantin och börja gå hos en anordnare parallellt med att jag söker jobb. Jag måste alltså göra en samhällstjänst med sådana arbetsuppgifter som normalt inte utförs, eller som det inte finns tid till att utföra av ordinarie anställda. Men jag får inte kosta något, och jag får ingen ekonomisk ersättning.
Det är inte klokt att man ska behöva utsättas för denna förnedring när man har funktionshinder och inte rår för att man inte kan klara av ett normalt jobb. Man kan ju undra vart människovärdet har tagit vägen? Är det verkligen rätt att ställa en funktionshindrad människa utan inkomst? Ska jag ställa upp på att jobba helt gratis?