För alla som vill sprida ett budskap är det viktigt att hitta nycklar till kulturen. Vare sig det är att positionera ett varumärke eller sälja en produkt kan de rätta infallsvinklarna innebära skillnaden mellan framgång eller undergång.
För kyrkan har folkväckelser ofta varit resultatet av att kyrkans företrädare hittat infallsvinklar som kommunicerat rakt in i folksjälen. Ett klassiskt exempel är när Frälsningsarmén satte kristna texter på kända sånger och visor människor vanligtvis sjöng på pubarna.
I missionen talar man om behovet av att hitta nycklar till kulturen där kommunikationen av den kristna tron kan använda befintliga sammanhang och kommunikationsredskap för att nå människor. Var hittar kyrkorna dessa nycklar i ett svenskt sammanhang? Vi behöver fundera på hur budskap förflyttar sig och förstärks.
Det har under de två senaste decennierna skett en total förändring av kommunikationsmodeller i västvärlden. Karaktäristiskt är den kraftiga utveckling som skett av digitalt informationsflöde. I slutet på 1980-talet började datorer användas och internet var något exotiskt. I dag finns det solcellsdrivna datorer för människor som saknar elektricitet. En jämförelse av nutida situation och den som rådde när dagens 15-åringar växte upp visar hur snabbt vi tar till oss tekniken. Då låg genomsnittsåldern för när 50 procent började använda internet på 9 år. I dag är den åldern 5 år.
En liknande utveckling sker på mobiltelefonområdet. 1990 fanns det 11 miljoner mobiltelefonabonnemang i världen, i dag över 4 miljarder, vilket förväntas växa till 11 miljarder före år 2015. Här överbryggas fattigdomsbarriärer på ett annat sätt än det som gäller för internet. Många i utvecklingsländerna köper en mobiltelefon som en av sina första stora utgifter. Följden är att kommunikationsplattformar som Youtube, Google, Facebook och Twitter växer. Man kan nå alla med en mobiltelefon.
Samtidigt finns traditionella medier kvar med en otrolig utvecklingskurva. Sverige fick kommersiell radio på 1990-talet med i dag ett 80-tal kommersiella kanaler. De totala lyssnarsiffrorna står sig genom åren med cirka 75 procent dagliga lyssnare enligt senaste Sifo-undersökningen. Tv-mediet började på 1990-talet en förändring vars konsekvenser är svåra att utvärdera. Totalt finns cirka 100 svenska tv-kanaler och socialt tv-tittande är på väg bort enligt en ny avhandling av Jakob Bjur vid Göteborgs universitet. Tidskrifter har, genom den starka ställning prenumerationsintäkter har i Sverige, bevarat sin position. Antalet nischtidskrifter har växt vilket innebär ett helt nytt tänkande för marknadsföringen.
Alla dessa förändringar inom media påverkar hur man kommunicerar och tar till sig information. Frågan är hur kyrkorna når sin samtid. Vilka kommunikationsformer väljer de för att nå ut i Sverige? Till unga människor?
Det är bara i samtidens sätt att hantera information för individuella beslut som vi kan hitta "de kulturella nycklarna" för kyrkans effektiva arbete utåt.