Vid en uppvaktning hos socialförsäkringsministern Ulf Kristersson den 11 april överlämnade de fem rikstäckande pensionärsorganisationerna en rapport som belyser pensionssystemets brister. Organisationerna representerar 900000 pensionärer, ungefär hälften av alla i landet, som tillsammans med framtida pensionärer är beroende av ett stabilt pensionssystem.
Anledningen till rapporten och frågeställningen är att belysa hur pensionssystemet har förändrats och skapat uppenbara negativa effekter, framför allt för kommande generationer. Rapporten visar på konsekvenser och utmynnar i förslag till åtgärder.
För 15 år sedan fastslog riksdagen principerna för vårt pensionssystem. Sedan dess har systemet förändrats. Resultatet har blivit ett sämre och ihåligare system, som är mindre robust mot förändringar i ekonomin. Det har gett lägre pensioner än beräknat och - om ingenting görs - kommer att ge permanent sämre pensioner i framtiden. Allt för att förhindra uppkomsten av fattigpensionärer i framtiden.
Sverige har ett bra pensionssystem - om vi hade hållit fast vid de principer som en gång bestämdes för dagens system. Dock har sedan dess ett flertal ändringar gjorts. Det har lett till att pensionerna inte följer med standardutvecklingen i samhället. Vad värre är är att pensionerna i framtiden kommer att minska påtagligt från dagens låga nivå. En översyn av systemet borde ha gjorts av regeringen eller riksdagen med tanke på vikten av förtroendet för pensionssystemet.
Några åtgärder som måste genomföras:
Bromsen måste bort.
Den automatiska balanseringen i pensionssystemet begränsar genom den så kallade bromsen den årliga omräkningen av pensionerna. När denna broms infördes sades det att den skulle träda i kraft endast vid extrema förhållanden. Nu har den trätt i kraft två år i rad på grund av en tillfällig nedgång under finanskrisen. Dessa värden ligger nu, ett år efter finanskrisen, högre än året innan finanskrisen. Resultatet blir sänkta pensioner med efterverkningar på flera år.
Normen måste halveras.
Det nya pensionssystemet introducerade ett nytt sätt att få till stånd en högre pension vid pensioneringstillfället. Den första pensionen höjs med cirka 15 procent för att minska gapet mellan den sista lönen och den första pensionen. Denna högre pension avbetalas genom att den årliga omräkningen av pensionerna minskas med den så kallade normen på 1,6 procent. För pensionärerna framstår normen som en nerdragning av pensionerna. Den döljer i verkligheten den allmänna pensionens grundnivå och inger för nyblivna pensionärer en förskönad bild av pensionens storlek.
Överföringen från AP-fonderna till staten måste omprövas.
I en fluktuerande ekonomi är det viktigt att AP-fonderna har tillräckligt med kapital för att kunna fungera som buffert. Åderlåtningen av fonderna vid sekelskiftet, där cirka 260 miljarder kronor överfördes från AP-fonderna till staten, måste omprövas. En förutsättning för överföringen var enligt riksdagens finansutskott att det inte skulle finnas någon risk för att pensionerna senare på grund av överföringen skulle behöva sänkas. Nu har vi fått svaret, att bromsen har utlösts bland annat beroende på att AP-fonderna brandskattades för mycket. Denna underfinansiering av pensionsutbetalningarna måste åtgärdas.
Premiepensionssystemet är ett misslyckande och måste avskaffas.
Premiepensionen var ett nytt inslag i det nya pensionssystemet. Den enskilde skulle få möjlighet att själv placera en del av pensionssparandet i aktier och andra värdepapper. Premiepensionssystemet har dock sedan sin tillblivelse varit en besvikelse. Avkastningen har varit dålig och understiger vad som kan förväntas som avkastning av långsiktigt kapital.
Om ingenting görs åt pensionssystemet kommer antalet fattigpensionärer att öka dramatiskt och skillnaden mellan fattiga och rika pensionärer förstärkas i framtiden. Människors förtroende för staten som vårt gemensamma system kommer att minska. De ovan föreslagna åtgärderna är nödvändiga att genomföra för att återupprätta pensionssystemet som "världens bästa pensionssystem", ett pensionssystem vi kan vara stolta över och som ger förtroende för en ekonomisk trygg ålderdom.
Pensionärsorganisationerna kommer tillsammans verka för ett tåligare och robustare system där inte tillfälliga finanskriser och andra kortsiktiga förändringar i samhällsekonomin får långtgående påverkan på pensionsutvecklingen.