08 mars 2021

En tidning på kristen grund



Debatt

Skilsmässa löser inte alla problem

Gudrun Schyman fortsätter att attackera äktenskapet nu tillsammans med bland andra. Maria Sveland och Katarina Wennstam i boken "Happy Happy."

De vill inspirera alla som ännu inte skilt sig att ta beslutet att gå vidare framåt och uppåt mot oanade höjder.En del skilsmässor är oundvikliga i familjer med ständiga konflikter, missbruk, fysisk och psykisk misshandel. Men de flesta skilsmässor skapar fler problem än de löser. Gräset är inte så grönt på andra sidan som det verkar. Gifter man om sig ökar risken för skilsmässa med cirka 20 procent. Många barn får därför vara med om både två och tre skilsmässor.

Boken förstärker myten att kvinnor får det bättre efter en skilsmässa. Maria Sveland träffar plötsligt "en massa underbara älskare." Hon njuter nu av att " kunna hångla med vem man vill utan att ha dåligt samvete."
De ensamma mammor som skrivit boken är välutbildade, resursstarka karriärkvinnor med ett stort socialt nätverk. Statistiken visar däremot en helt annan verklighet. Ensamma mödrar, som verkligen är enastående mammor och vår tids vardagshjältar lider mer av trötthet, fysisk och psykisk ohälsa, är mer sjukskrivna, mer utsatta för hot och våld och gör fler suicidförsök än sammanboende mammor.
Mavis Hetherington, en av USA mest ansedda skilsmässoforskare har följ 1400 skilsmässofamiljer under 20 år. Hon konstaterar i sin bok "For better or for worse" att endast 20 procent fick ett bättre liv. Ungefär 40 procent hade samma problem som förut, men nu med en ny partner, medan 30 procent fick ett sämre liv.
En annan vanlig myt är att om föräldrarna blir lyckligare efter en skilsmässa så blir barnen det också. Den forskning som finns visar att det framför allt är vid en skilsmässa med öppna konflikter mellan föräldrarna som barnen får det bättre.
En undersökning från Socialstyrelsen av 150 000 barn i ensamhushåll visar att skilsmässobarn löper en dubbelt så hög risk att drabbas av psykisk ohälsa, göra suicidförsök eller drabbas av alkoholrelaterad sjukdom, även om de absoluta talen är små. Många lever singel och vågar inte gå in i kärleksrelationer. De som gifter sig skiljer sig dubbelt så ofta.
Enligt FN:s konvention om barns rättigheter ska vi vid alla beslut som berör barn ta hänsyn till vad som är bäst för barnen. Vi ska inte till varje pris hålla ihop för barnens skull. Men barnen är ett bra skäl att inte förhasta oss och bryta upp när vi plötsligt drabbas av en intensiv förälskelse. När känslorna svalnar får vi lätt ett tunnelseende. Vi ser bara två alternativ. Hålla ihop och vara olyckliga resten av livet eller skilja oss och bli lyckliga. Men många som håller ihop får det mycket bättre efter en tid och många som skiljer sig bli mer olyckliga än de var innan.
Vi ska inte göra det svårare att skiljas, inte heller skuldbelägga dem som gjort det. Men vi borde göra det lättare att hålla ihop.
Många pastorer och församlingar börjar nu ta ett större ansvar för att stödja de par som gifter sig, genom fördjupade vigselsamtal och olika äktenskapskurser. I våra församlingar försummar vi däremot ofta att ge våra ungdomar en sund vägledning när det gäller sex och samlevnad. De är därför utelämnade åt den syn RFSU står för och skolan förmedlar.
RFSU behöver tänka om och tänka nytt. Ungdomar vill i dag inte veta mer om kondomer, könssjukdomar och hur sperma smakar. De vill, enligt en ny stor undersökning, framförallt veta hur man får ett förhållande att hålla. Att hålla kärleken levande och hantera konflikter är något vi kan lära oss. Hur man lyckas med det borde därför vara en självklar och naturlig del i skolan sex- och samlevnadsundervisning och i det föräldrastöd MVC och BVC ger till alla nyblivna föräldrar.
Alf B Svensson, Cilla Stjernberg
Fler artiklar från Debatt