Med anledning av den senaste tidens debatt om att Gud skulle ha ersatt Israel med den kristna kyrkan, så vill jag naturligtvis protestera. Gud ersätter aldrig ett folk eller tar tillbaka något av sina löften.
Det här måste vara ett rejält missförstånd. Sen får man kalla det ersättningsteologi eller vad som helst, men inte är det Bibelns lära. Bibeln, den heliga skrift som är oss given av Gud till vägledning för att vi ska kunna förstå den tid i vilken vi lever just nu. Den är skriven också för folk i alla tider. Därför kan man inte använda ord som gällde för den tid som förflutit i vår tid.
Vad som är intressant i detta sammanhang är att läsa om de profetior som redan gått i uppfyllelse.
Dessa profetior är värdefulla tidsdokument inskrivna i den bibliska historien för oss som lever nu. När vi läser dem så stärks vi i vår tro på Gud.
Om vi förvränger det som står skrivet och etablerar läror som avviker, genom att använda bibelord som gäller en annan tid, så skymmer vi sanningen.
Att dessutom spekulera och använda närliggande historiska händelser för att utmåla ett framtidsscenario är enligt min mening helt förkastligt. Somliga har alltid trott sig veta hur långt vi kommit, men detta är inte möjligt. "Det är inte er sak att veta vilka tider och stunder Fadern i sin makt har fastställt." (Apg. 1:6)
I Bibeln talas mycket om Israel och Guds löften. Gud behövde ett folk för att hans son, Jesus Kristus vår Frälsare skulle bli född. Därför vakade han över detta folk och gav dem särskilda löften och privilegier. Man kan alltså säga att Israel är löftets barn i allra högsta grad.
I Nya Testamentet utvidgas begreppet löftets barn. Gud utväljer. I Romarbrevet (9:6-8) står det: "Det är inte så att Guds ord har visat sig felaktigt, ty Israel är inte alla som kommer från Israel, och inte heller är alla Abrahams efterkommande hans barn. Det heter ju: Det är Isaks ättlingar, som skall föra ditt namn vidare, det vill säga: inte alla de barn som han blev upphov till är barn som Gud har gett honom. Det är löftets barn som räknas som hans efterkommande."
Det är viktigt att hålla isär de teologiska sanningarna ifrån de politiska.
Gud kan aldrig sanktionera till våld och förtryck antingen det sker genom staten Israel eller någon annan nation.
