I Dagen 24 jan. fanns en stort uppslagen intervju med KD-ledaren Göran Hägglund. Den förtjänar några kommentarer.
Enligt intervjun menar Hägglund att om han vinner på lördag kan det bero på att han är "populärare än sitt parti". Men den jämförelsen är som att jämföra äpplen med päron. Hägglund gör sig som regel bra i media och får därmed hyfsade popularitetspoäng av allmänheten. Men det ger inte partiet högre opinionssiffror eftersom man inte litar på Hägglund i politiskt avseende. Allt för många gånger har han backat från intagna positioner, vilket minskat förtroendet för KD.
Artikeln uppger att Mats Odell hävdat att Hägglund medvetet har splittrat partiet. Det låter hårt, men så är det. Bara ett exempel av flera: Hägglund måste ha förstått att när riksdagsledamoten och förre europaparlamentarikern Lennart Saccrédeus 2009 sparkades från EU-vallistan, trots toppoäng i provvalet, skulle många medlemmar uppröras. När Hägglund senare i TV begick karaktärsmord på Saccrédeus blev det än värre och en del lämnade partiet. Hela mediasverige förvånades över den uppvisning i moral och etik som präglade hela Saccrédeusaffären.
Mot bakgrund av nämnda Saccrédeusaffär klingar Hägglunds maning att "vara rädda om orden och varandra" ihåligt. Partiledaren har själv satt gränsen för hur dåligt det är möjligt att behandla en partikamrat. Detta faktum kan vara en förklaring till den osunda ledarskapskultur som utvecklats i Hägglundsstaben på senare tid. Nyligen fick stabschefen gå när han anonymt skickat kränkande mejl. Den förre partisekreteraren sparkades när han skickat hotmejl till en medlem i partistyrelsen som kritiserade Hägglund.
Kristdemokraterna behöver välja en ny ledare den 28 jan.
