07 maj 2021

En tidning på kristen grund



Debatt

Stormigt förflutet – men hopp för framtiden

Det finns egentligen inga skäl att misströsta om framtiden, menar Bo Norberg.

Den 27 januari infaller Förintelsens minnesdag. I anslutning därtill finns det anledning att fundera över vad Förintelsen betydde för historien fram till våra dagar.

Det nazistiska försöket att utrota det judiska folket ledde till flera miljoner judiska dödsoffer och därtill stort lidande för överlevande och deras familjer (jfr Göran Rosenberg: Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz, 2012).

Efter den förfärliga förintelsen fördöms alla former av folkmord, rasism och extrem nationalism (nazism, fascism, kommunism) över hela den demokratiska världen. Det var inte alldeles självklart före ­andra världskriget. Hitler kunde utan kraftfulla invändningar förankra Förintelsen hos det tyska folket under 30-talet.

Staten Israel, ett internationellt projekt av Nationernas Förbund 1922, senare adopterat av FN, genomfördes sedan världen blivit klar över Förintelsens ohyggligheter (jfr Berndt Ekström: Har Israel rätt att existera och försvara sig, 2013).

Och slutligen, ur spillrorna efter det osmanska riket i Turkiet växte ett nytt folk fram, det palestinska.

Israel av i dag har åtta miljoner medborgare, varav 1,6 miljoner är "palestinier", i huvudsak arabiska muslimer. De israeliska palestinierna är tills vidare de enda palestinier i regionen, som åtnjuter demokrati och mänskliga rättigheter.

Denna vecka har världen blickarna riktats mot tisdagens val i Israel. Det är troligt att det valet innebär en ny fas i relationerna mellan israeler och palestinier, i Israel, på Västbanken, i Gaza.

Utvecklingen följer inte till alla delar de kartor som ritats in i våra huvuden. Men det finns egentligen inga skäl att misströsta om framtiden.

Det förflutna har varit stormigt. Framtiden kan mycket väl bli långt bättre.

Bo Norberg

Fler artiklar från Debatt