Ja, visst var tvångsdopen som skedde i mitten av 1800-talet ett övergrepp. Det som skedde då har ingen betydelse för den ekumenik som vi har i dag där vi tonar ned att det finns olika uppfattningar i dopfrågan.
Men pingstpastorn Sigvard Svärd (5/3) är säker på sin sak då han menar att i och med att barnen tillhör Guds rike behöver de inte döpas. Var dopet av Jesus också en överloppsgärning eftersom han väl också tillhörde Guds rike? Jesus påstår också att Guds rike finns inom oss, och eftersom han säger det till fariséerna så gäller väl det både döpta och odöpta?
Det finns en jämförelse mellan omskärelse och det kristna dopet som blir svår att förstå om det inte är barndop som avses. Dopet kallas till exempel ”omskärelsen genom Kristus” i Kol 2:11. Det kanske är lämpligare att hänvisa till Paulus i dopfrågan eftersom han bevisligen döpte till skillnad från Jesus.
Arvssynd är ett begrepp som sällan berörs vid de barndop som förekommer i dag. Men visst är det märkligt att spädbarn som definitivt känns oskyldiga till allt ont som sker i världen efter några år växer upp till en självisk individ som stjäl ur kakburken trots att de innerst inne vet att det är fel. Varifrån kommer synden hos barnen?
Vi har olika traditioner som gör oss blinda för de bibelställen som pekar på samband som strider mot vår egen uppfattning. Jag tror att vi alla ska vara ödmjuka och erkänna att det finns stöd för olika uppfattningar i dopfrågan.