25 februari 2021

En tidning på kristen grund



Debatt

Musikundret visar vägen till fler jobb

Det svenska musikundret bär på erfarenheter som kan tas tillvara och bidra till framgångar utomlands för svenska företag.

Tillväxtverket uppskattar att den svenska musikbranschen under 2011 omsatte 6,3 miljarder kronor. Exportvärdet är betydande – en sjättedel av den totala omsättningen.

Svensk musik går hem utomlands. Men vad är det som har gjort att vårt lilla land i norra Europa har kunnat skaffa sig en position i framkant på musikens område, med ett stort antal musikskapare och många musikgrupper som har slagit igenom internationellt? Vi anser att svaret ligger i flera samverkande faktorer.

Det har sedan urminnes tider funnits en stark folkmusiktradition i vårt land med många spelemän ute i bygderna och samtidigt många aktiva körsångare. Och den kommunala kultur- och musikskolan som tillsammans med studieförbundens musikverksamhet brukar lyftas fram för att förklara det svenska musikundret. En faktor som det sällan talas om i detta sammanhang men som icke desto mindre har spelat en väldigt avgörande roll är den kristna kyrkan i Sverige.

Den gamla statskyrkans kantorer var länge musikaliska kulturbärare: Gregoriansk sång, Bach, Händel etcetera. Allt eftersom de svenska frikyrkorna sedan växte fram, breddades musiken och kopplingen till afro-amerikansk musik, spirituals, gospel och country blev tydlig. De flesta amerikanska populärartister började sina karriärer i kyrkan: Ray Charles, Aretha Franklin, Elvis Presley med flera. Denna koppling har funnits lika tydligt i Sverige, men har alltför sällan lyfts fram.

Carola är inget undantag, utan bara toppen på ett mer diskret isberg. Den svenska traditionen är att inte våga ”komma ut” som kristen i media. Detta gäller även sångare och musiker, vilket antagligen har flera psykologiska förklaringar. Men faktum kvarstår: De musiker, och artister som har sina rötter i svensk kyrka och frikyrka är snarare majoritet än minoritet.

Kyrkornas bidrag till det svenska musikundret kan inte överskattas. Och verksamheten fortsätter: Allsången, körsången, instrumentalmusiken, tidiga möjligheter att sjunga solo och kör inför publik, att våga testa egna kompositioner i en trygg miljö, och så vidare. Den svenska kristenheten fortsätter på detta sätt att producera musik, som hela samhället i längden tjänar på. Inte bara kulturellt, socialt och andligt, utan även ekonomiskt.

Vi kan säkert ännu bättre ta tillvara det entreprenörskap, den kunskap, det kulturarv och det engagemang som finns i vårt land. Vi måste lära oss bättre se och uppskatta vårt kulturella arv. På så sätt skapar vi ett mer positivt livsbejakande samhälle, som ”på köpet” ger både arbetstillfällen och tillväxt.

Lars-Axel Nordell, Roland Utbult, Ingemar Olsson, Tomas Hagenfors

Fler artiklar från Debatt