Koranen består av två (ej kronologiskt uppställda) delar: en del med verser från Muhammeds tid i Mekka och en från hans tid i Medina. I Mekka-delen hittar man de flesta "fridsamma" verserna; Muhammed levde då i fred och harmoni tillsammans med kristna och judar. Vid denna tid besatt Muhammed ingen världslig makt. I Medina, däremot, upprättar han en totalitär stat, blir rik och intolerant och startar krig. Detta visar sig tydligt i Medina-verserna.
Dessa motsägelser i Koranen förhåller sig en stor del av den muslimska världen till enligt en tolkningstradition kallad nashk, vilket innebär ett godtaget upphävande av vissa verser. Koranen säger: "Varje budskap som vi upphäver eller överlämnar åt glömskan ersätter vi med ett bättre eller lika gott. Vet du inte att Gud har allt i Sin makt?" (2:106B). Principen är: ju tidigare nedskriven vers, desto mindre betydelse. Detta betyder att verserna från Medina-tiden väger tyngst.
Alla muslimer erkänner inte Nashk-traditionen. Men förfärande många gör det.
Islam fäster också stor vikt vid traditionen (det vill säga den nedtecknade historien om Muhammeds liv). Det räcker inte med att enbart hänvisa till Koranen när man vill vederlägga eller försvara islam.
Ett exempel:
Under Irakkriget förekom halshuggningar utförda av muslimer. En egyptisk ledare för ett radikalt muslimskt parti uttalades sin irritation över att det fanns muslimer som tog avstånd från sådana dåd. Varför, sade han, protestera mot detta, när profeten Muhammed själv lät halshugga mellan 600 och 900 män ur nordarabiska judiska Qurayza-stammen?
Även Nya testamentet innehåller motsägelser, men dessa handlar inte om huruvida man bör döda människor eller inte. Både kristna och muslimer vördar Abraham som patriark, men där slutar alla likheter.
Johan Gustafsson
