På Dagens Nyheters debattsida fick vi i söndags – av alla dagar – återigen läsa att religion och trossamfund gör skada i samhällslivet och att troende människor bör hålla sin tro för sig själva.
Det är ett häpnadsväckande resonemang, denna gång framfört av statsvetaren Bo Rothstein.
Det är häpnadsväckande eftersom de kristna värdena är själva grunden som vårt samhälle bygger på.
Det är häpnadsväckande eftersom trossamfunden samlar miljoner människor. Tusentals och åter tusentals eldsjälar som vecka efter vecka ger av sin tid för att hjälpa de som mest behöver det: ungdomar som letar efter vägledning, äldre som söker efter gemenskap, hemlösa som får en trygg plats, sörjande som får dela livets svåraste stunder. Samfunden står för en rik verksamhet där värderingar och etik både diskuteras och omsätts i praktisk handling.
Tyvärr är inte DN-artikeln ett undantag. Tvärtom. Det är mer regel än undantag att det offentliga och politiska Sverige – från vänstern till liberalhögern – inte förstår trossamfundens uppgifter och roll.
Den som är blind för samfundens och religionens roll, ser förstås inte de enorma insatser som görs för medmänniskor. Ser inte hur religionen som sammansvetsande länk mellan människor är en viktig del för vårt samhälle men också för integration och för mötesplatser.
Kristdemokraterna måste fortsätta att rikta ljuset mot religionens betydelse som värdebärande och samfundens betydelse för ett fungerande civilsamhälle som stödjer de mest utsatta.
Jag föreslår därför flera åtgärder som förbättrar förutsättningarna för samfunden och stärker arbetet med religionsfriheten:
1. Höjt stöd till trossamfunden.
Under fem år har jag som chefsförhandlare lyckats höja stödet till trossamfunden, trots stort motstånd eller ointresse från övriga partier. Totalt har stödet ökat med 80 procent. Eftersom Alliansens budgetmotion vann stöd i riksdagen i höstas får trossamfunden även mer i stöd under 2015. Men hotet mot samfunden väntar runt hörnet. Regeringen planerar en halvering av stöden ner till nivåer som vi inte sett på flera årtionden. Det är mycket allvarligt. Jag vill i stället höja stödet ytterligare.
2. Nej till straffskatt på givmildhet.
Tack vare att Kristdemokraterna förhandlade fram avdragsrätten för gåvor har vi sett en kraftig ökning av gåvor till hjälpverksamhet de senaste åren. Men nu vill den rödgröna regeringen ta bort avdraget. I praktiken är det en straffskatt på givmildhet. Regeringens motivering är att avdraget ökar ideella sektorns beroende av enskilda personer. Det säger mycket om hur regeringen ser på civilsamhället.
Ja, den ideella sektorn är beroende av enskilda personer. Den ideella sektorn ÄR enskilda personer. Och det är dess styrka. Istället för en straffskatt på givmildhet vill jag utveckla reformen till att omfatta fler organisationer och ändamål, och med högre beloppsgränser. Dessutom bör ansöknings- och årsavgiften för organisationer snarast tas bort, vilket gör att också mindre organisationer lättare kan vara med i reformen.
3. Höjt stöd till säkerhetsåtgärder.
De fruktansvärda attentat som skett mot judiska platser i både Paris och Köpenhamn visar att religionsfriheten är hotad. Synagogor, moskéer och kyrkor attackeras allt oftare även i vårt land. Judiska förskolor vaktas av tungt beväpnad polis. Judiska familjer överväger att flytta från Sverige. De känner den växande antisemitismen. Det krävs ökat stöd till utsatta samfund som i dag får bära en tung ekonomisk börda. Vi kan aldrig acceptera ett Sverige där människor inte kan utöva sin religion utan att utsättas för våld och hot.
4. Militärt skydd till Mellanösterns kristna.
Sverige måste göra mer för religionsfrihet i världen. Kristna är den mest förföljda gruppen, vilket vi i Sverige tycks ha svårt att inse. I Mellanöstern ser vi i dag en ofattbart grym och brutal etnisk rensning av kristna.
Sverige måste på alla sätt driva på i EU och FN för att ingripa med kraft, också militärt, för att skydda de kvarvarande kristna i Mellanöstern. Sverige bör bidra i en sådan insats.
5. Biståndspolitisk strategi för religionsfrihet.
Jag vill se en särskild biståndspolitisk strategi för långsiktigt arbeta med religions- och övertygelsefriheten och etniska och religiösa minoriteters rättigheter. Samfunden bör bjudas in av regeringen för att bidra till arbetet för att stärka religionsfriheten. Ett exempel kan vara att bistå i utbildningsinsatser till svenska diplomater och biståndsarbetare som behöver vägledning för hur de kan verka för att stärka religionsfriheten.
Hoten mot såväl religionsfriheten som samfunden tornar upp sig. Kristdemokraterna måste göra mer.
Religionens roll. "Kristdemokraterna måste fortsätta att rikta ljuset mot religionens betydelse som värdebärande och samfundens betydelse för ett fungerande civilsamhälle som stödjer de mest utsatta" skriver Jakob Forssmed. Bilden är från Stockholm den 27 mars i år då en mänsklig mur byggdes runt Stockhoms synagoga vid en manifestation för allas lika värde.
Jakob Forssmed, riksdagsledamot, partiledarkandidat Kristdemokraterna
