Hela argumentationen i första Korintierbrevet 11 ger vid handen att det inte är så.
Nattvarden är som jag ser det Nya Förbundets förbundsmåltid. Bibeln visar på ett antal ganska olika förbund. Både människor emellan och mellan Gud och människor.
Några saker är ändå gemensamma:
De ingås med ett synligt tecken. För gamla förbundet är det tecknet omskärelsen.
När tecknet är på plats äter man en förbundsmåltid tillsammans. Tecknet är en engångsföreteelse, medan måltiden är ett sätt att bekräfta och uppehålla förbundet. För gamla förbundet var förbundsmåltiden påskalammet, och för nya är det nattvarden.
Det som sker den natt då Herren Jesus blev förrådd är att Han tar gamla förbundets förbundsmåltid och ändrar den totalt så att en del av den nu blir det nya förbundets måltid. Villkoren att delta i förbundsmåltiden är att förbundstecknet är på plats. I bestämmelserna för påskalammet står det tydligt att det är en måltid för de omskurna. Kyrkan har hela tiden hävdat att nattvarden är för de döpta.
I dag anser jag därför att de gamla pingstpastorerna hade rätt när de inbjöd troende och döpta till nattvardsbordet.
Jan Wetterstrand