SVT:s ömma tår imponerar inte

Några slutliga kommentera­r till Uppdrag gransknings svar (10/12) på min text i Dagen (9/12­­).

Jag hade önskat att jag bara kunde be helhjärtat om u­rsäkt för de brister som befogat har kritiserats angående Livets ords arbete, och sätta punkt där. Konstaterat, återigen, att ursprungsstyrelsens pensions­avtal var ett felaktigt beslut, att vi behöver fortsätta de processer som är igång för att säkra mer öppenhet och tydlighet i vårt arbete, och ambitionen att ingen som har en negativ erfarenhet av Livets ord ska möta något annat än en lyssnande och ö­dmjuk attityd från vår sida.

Sakligt granskande journalistik har en viktig funktion i det öppna samhället, och en kritik som uppenbarar felaktigheter så att dessa kan åtgärdas välkomnar jag.

Men tyvärr figurerar så många felaktigheter och så mycket snedvinklad information både i själva programmet och i Uppdrag gransknings (UG) gensvar i Dagen, att det också krävs en rejäl, kompletterande sortering mellan vad som faktiskt är befogad kritik och vad som är ogrundade anklagelser och tendentiös journalistik.

Här förvånas jag över vilka ömma tår UG verkar ha. I tota­l avsaknad av självkritik inför reportaget­s brister hävdar de i stället (hela tre gånger) att jag ”skjuter budbäraren”, när jag i själva verket medger felaktig­heter från vår sida och understryker vikten av att Livets ord lyssnar in kritik. Jag försvarar inte faktiska brister men kan heller inte låta ogrundade anklagelse­r stå oemotsagda, just eftersom jag tror att sanningen gör både oss och UG fria.

Det är intressant att UG känner sig tvungna att först felcitera innan de svarar mig. Men låt mig ändå kommentera några av deras nya påståenden:

”Det är inte sant att Uppdrag granskning kontaktade Livets ord först 14 dagar innan sändning och då gav dem två dagar att svara.”

Det har jag heller aldrig påstått. Jag skrev, ordagrant: "Ändå skickade man oss inte de konkreta frågeställningar som skulle tas upp (min kursivering) förrän 14 dagar innan sändningsdatum – och då med begäran om svar inom två (!) dagar." Detta stämmer helt och hållet och är, fortfarande, ett märkligt förfaringssätt av en redaktion som har arbetat med programinnehållet i månader.

”Lundqvist har i två veckor nu viftat med ett (!) kvitto som han menar motsäger att Ulf Ekman tagit emot en kärleksgåva i Norge.”

Detta stämmer. Och UG har själva viftat med exakt noll (!) dokumentation som styrke­r vad de hävdar, att pengarna skull­e ha gått till Ulf Ekman privat. Detta är exempel på ett ogrunda­t påstående som vi har all anledning att bemöta. Både pastorn som själv initierade kollekten och vår egen bokföring bekräftar att gåvan betalades in till Livets ord, och vi har presenterat dokumentation på detta.

"Kanske beror oviljan att visa det (kvittot, min anm) på att inbetalningen inte är gjord till Livets ord i Uppsala utan till en norsk stiftelse."

Fel igen, och därmed ett nytt ogrundat och uppenbart felaktig­t påstående från UG:s sida, som kräver bemötande. Det norska bankkonto som kollekte­n betalades in till ägs av Livets ord i Uppsala. All informatio­n (och dokumentation, Uppdrag Granskning) finns på blog.livetsord.se.

”Enorma kontanthanteringar viftas bort med kommentaren att Ulf Ekman aldrig tagit pengar kontant”.

Fel ytterligare en gång. Jag har aldrig någonsin hävdat att Ulf Ekman aldrig har tagit emot pengar kontant. Kontanthantering är olämplig och ska om möjligt undvikas. Däremot ligge­r det inget olagligt i att ta emot ersättning i kontanter, förutsatt att beloppet sedan redovisa­s på ett korrekt sätt.

"I intervjun i vårt program får han (Mats-Jan Söderberg, min anm) dock säga det han verkligen tror; att församlingen i Donetsk betalat (kyrkbygget, min anm) själva. Det styrker onekligen vad pastorsparet Paduns berättar i programmet, att inga pengar gått från Livets ord till församlingen i Donetsk."

Om vi hade tagit upp specifika kollekter till denna församling och detta kyrkbygge och sedan inte förmedlat dem dit, vore detta oerhört allvarligt och värt skarp kritik. Poängen är att det inte har förekommit några sådana insamlingar. Vi prioriterar stödet till församlingar i vårt nätverk efter behov, och den här församlingen var inte ”fattig” (som UG påstår) utan ekonomiskt stabil nog för att bygga sin kyrka med egna insamlade medel. Detta framkom tydligt i den del av filmklippet som UG valde att inte visa. Däremot stödde Livets ord till exempel ett annat ukrainskt kyrkbygge utan samma ekonomiska förutsättningar, med flera hundra tusen kronor.

UG:s reaktion i Dagen är i sig själv ett talande exempel på just det problem jag pekade på i mitt förra inlägg. Att "när befogad kritik mixas ihop med onyanserad och ogrundad för att ge en starkare effekt, blir det utmanande att gensvara. Brister och felaktigheter ska ångras, bekännas och tas itu med, medan sanningslösa anklagelser ska tillbakavisas – inte tvärtom."

I och med denna slutreplik återgår jag till arbetet med att genom Guds oändliga nåd bygga en kyrka som, tacksam för sina styrkor och ödmjukt arbetande på sina svagheter, brinner för att ge de goda nyheterna om Jesus Kristus till så många människor som möjligt.

Joakim Lundqvist, pastor och föreståndare Livets ord