Stoppa nya migrationslagen!

Den 1 juni 2016 infördes en ny lag som innebär en stor förändring på migrationsområdet. Den berör människors möjlighet att söka asyl, förenas med sin familj­, rätten till bistånd etcetera­.

Lagen tillkom efter att många flyktingar sökte sig till Sverige under hösten 2015. Pendeln har svängt mellan ytterligheter i hur vi ska ta emot flyktingar som söker sig hit, från att vi skulle öppna våra hjärtan för nödställda så har vi nu några av Europas hårdaste lagar.

Med gränskontroller och biståndsindragningar gör våra myndigheter allt för att stänga människor ute och för att effektivt få människor som befinner sig här att lämna landet.

Lagförslaget bemöttes av en mängd remissinstanser. Kritiken var massiv från snart sagt varje MR-organisation i Sverige, liksom kyrkor, UNHCR, Barnombudsmannen, fackförbund med flera. Förutom brotten mot internationell rätt och humanitära hänsyn slår remissinstanserna ner på slarvig lagteknisk konstruktion och bristande konsekvensanalys. Dessutom kritiserades förslaget hårt av de domstolar och myndigheter som yttrade sig. Migrationsverket skriver i sitt remissvar:

”I valet mellan humanitära aspekter och en möjlig minskning av antalet asylsökande i Sverige, så framstår den föreslagna lagändringen som oproportionerlig”, och konstaterar vidare att den föreslagna lagen innehåller vissa brister vilket i slutänden kan få allvarliga konsekvenser för enskilda individer. Efter vissa justeringar drevs lagen snabbt igenom.

Så rätt de tänkt och så fel det blev!

Påtagliga konsekvenser av denna lag börjar nu ge sig tillkänna i vardagen. I flera kommuner – inte minst i norra Värmland där vi som undertecknat denna artikel är verksamma – har nära 10 procent av befolkningen varit asylsökande det gångna året.

Vi som arbetar med att hjälpa och stödja flyktingar ser nu bristerna gång efter annan i den nya lagstiftningen.

Vi möter människor som fått avslag på sin asylansökan i Sverige, men ändå inte kan återvända till sina hemländer. De vräks från asylboendena men vart ska de ta vägen? Ensamkommande barn med utvisningsbeslut kommer att gå direkt från HVB-hem eller familjehem till gatan den dag de fyller 18 år. Andra blir hemlösa då tidsbegränsade tillstånd inte förlängs.

Politikernas ambition är att minska antalet flyktingar som kommer till Sverige, men denna lag slår fullständigt urskillningslöst mot de som söker skydd här!

När lagen implementeras och tolkas av Migrationsverket och domstolarna spelar det ingen som helst roll för besluten huruvida personen ifråga i realiteten kan lämna landet eller ej. Har du fått ett negativt beslut ska du ut och det är din sak att se till att lämna vårt land.

Lagen är en tickande bomb, för den gör att tusentals människor, både ungdomar och vuxna, kommer att bli papperslösa och hemlösa om inte utvisningarna kan verkställas.

Vi möter i dag personer som fått avslag på sin asylansökan. Deras ekonomiska bistånd dras in men de har överlevt eftersom de har haft mat och en säng. De har inte gömt sig för de svenska myndigheterna. De har medverkat till att bli utvisade, men det har inte gått att genomföra en utvisning.

Vi möter också de som sökt asyl på lösa grunder och som försökt hålla sig kvar här men som, när de får sina ekonomiska bistånd indragna då helt enligt regeringens planer, väljer att lämna landet. Det stora problemet är att ingen skillnad görs mellan dessa grupper!

Ingen myndighet verkar heller göra någon som helst konsekvensanalys av vad detta kommer att medföra för den enskilde och för vårt samhälle. Varken Migrationsverket, domstolarna, kommunerna, Kronofogden eller Polisen.

Ingen tycks intresserad eller är beredd att ta ansvar för konsekvenserna av denna lag, som är direkt kontraproduktiv. Vad ska ske med alla dessa männi­skor?

Lagen skapar det utanför­skap och parallellsamhälle som vi genom andra lagar försöker motverka. Svartjobb, prostitution, illegal verksamhet, droghandel, stölder – för att överleva tvingas vi ibland till det vi inte vill!

Vi har ett ansvar som medmänniskor och som kristna!

”Jag var hungrig, törstig, naken, sjuk och fängslad”, sa Jesus. Om vi som kyrka inte lyfter dessa frågor – vem gör det då?!

Berörda myndigheter:

Gör konsekvensanalyser av vad lagen åstadkommer och informera våra lagstiftare!

Företrädare för politiska partier som medverkat till denna lag – gör om och gör rätt så att vi kan säga att Sverige återigen står för en human flyktingpolitik!

Gör åtskillnad mellan personer där utvisningen går att verkställa och inte!

Gör familjeåterförening möjlig igen!

Karin Lövestam-Öberg,

Lars-Peter Hjärpe,

Bibbi Svensson­ Wikstrand,

Johan Bonander­,

Eva Bonander­,

Eva Zakrismark­,

Felix Egegren,

Hans Hemmingsson,

Hans-Viktor Krolovitsch,

Ingela Älvskog­,

Inger Hjalmarsson,

Joakim Blomqvist­,

Joakim Bråkenhielm,

Stefan Dalevi­,

Kaarina Danskain,

Keinth Lundquist­,

Lilja Gustafsson­,

Anna Christina­ Andersson,

Margareta Hagelberg