Bibelforskning utan tro oroar

Författarna Cecilia Wassén och Tobias Hägerland som skrivit boken "Den okände Jesus" (Bokförlaget Langenskiöld) har i en replik till Stefan Gustafsson visat på det omöjliga för dem som bibelforskare att uppmärksamma trosdimensionen i Bibeln (Dagen 18 januari).

Stöd för sitt påstående finner de hos professor Bengt Holmberg som säger: ”vetenskap av alla slag bygger på data som är åtkomliga för alla.”

Författarna själva säger: ”varje skeende skall kunna förklaras av verkan av en känd inomvärldslig orsak.”

Detta strikt inomvärldsligt präglade ställningstagande är det vanliga i den akademiska världen. Det är emellertid en otillräcklig utgångspunkt om man med veten­skapens och Bibelns­ hjälp vill göra den okände­ Jesus­ mera känd. Då måste­ bibel­texterna också bli beaktade­ som tros­dokument.

Man måste­ därför som forskare uppmärksamma inte bara texternas litterala­ och tematiska nivå utan också deras symboliska/trosdimensionella nivå.

Detta har bättre uppmärksammats av de bägge docenternas föregångare. Professor Edvin Larsson till exempel säger: "Man kan av en forskare fordra att han står öppen för mysteriet i tillvaron, möjligheten till analogi­löst skeende" (föredrag i Ratzeburg 1984). Symptomatiskt nog finns han inte medtagen i författarnas litteraturförteckning liksom inte heller flera av hans internationellt välrenommerade kolleger: professorerna A Fridrichsen, H Riesenfeld, B Gerhardsson, L Hartman och B Olsson.

Bland nutida svenska exegeter tycks finnas företrädare med ambitionen att höja den strikt inomvärldsligt inriktade nivån på nytestamentlig bibelforskning.

Att detta ska behöva ske på bekostnad av öppenheten mot mysteriet i tillvaron upplevs som djupt oroande.

Göte Olingdahl

teol.dr.