Debatt

Negligerad apologetik en fara

Var femte vecka bör gudstjänsterna ha apologetiskt innehåll. Det menar fem företrädare för Svenska apologetik-sällskapet i en uppföljande debattartikel.

I denna andra debattartikel vill vi ge vår syn på kristen apologetik i Sverige, efter att ha presenterat vad apologetik innebär i Dagen den 16 maj.

En kyrka som negligerar apologetik riskerar att tappa sin relevans. Där blir ”trons mysterier” viktigare än sanning. Där tolkas bibeln mest symboliskt, eftersom man inte riktigt tror på vad som står. Sältan och ljuset avtar, och de troende formas mer av det omgivande samhället än av Kyrkan. Man betonar att ”tro” betyder ”inte vet” i svenskan, trots att grundordet snarare betyder ”visshet” och ”övertygelse”.

I skolan lär man sig grunderna för livet, men i kyrkan ofta bara att överleva andligt till nästa söndag.

Ofta ägnar tyvärr frikyrkan oproportionerligt stort utrymme åt att undervisa om bön, evangelisation och lärjungaskap. Dessa ting behöver självfallet belysas, men kyrkans globala tvåtusenåriga intellektuella arv utnyttjas i stort sett inte över huvud taget.

De forna kyrkofäderna­ var, som vi nämnde i den föregående­ artikeln, sin tids kristna apologeter, som fick forma tänkandet för ett stort antal generationer kristna efter dem, så att den kristna tron kunde slå rot även i människans intellekt.

I dag lever många kristna ett slags dubbelliv, där man har en hög kristen bekännelse i kyrkan, men en helt annan i vardagen. Man älskar Jesus och är tacksam för frälsningen, men är obekväm med att tala öppet om sin tro, eftersom man inte känner sig bekväm med att svara på frågor om sin kristna tro.

Man har helt enkelt aldrig fått lära sig att jobba intellektuellt med tron, trots att vi ska älska Herren Gud, inte bara av hjärta och själ, utan också av hela vårt förstånd (Matt 22:37).

Men en sund kyrka som producerar apologetik, som skapar utrymme för trons intellektuella frågor och ger sunda, bibliska, historiska, naturvetenskapliga, logiska och filosofiska svar, tar den plats som kyrkan ska ha och blir huvud i stället för svans. Detta påverkar på flera plan:

1 Kristen apologetik blir kulturskapande – kristna kan påverka omgivningen på ett effektivt sätt när de är teologiskt, karismatiskt, filosofiskt och naturvetenskapligt belästa.

2 Kristen apologetik styrker kristna i sin tro – vi går många år i skolan för att förstå vår omgivning, och behöver på samma sätt skolas i frågorna om tron. Bibeln tål att undersökas!

3 Kristen apologetik gör vårt tal om Gud mer effektivt – vi vinner både människors förtroende och respekt när vi kan tala om vår tro som rationell och faktisk.

Alla tjänstegåvorna som omnämns i Ef 4:11 behöver kristen apologetik. Faktum är att lärargåvan ofta är apologetisk. Vi tror att den behöver få ett större utrymme, rent generellt, i svensk kristenhet, så den kan utrusta de heliga till att utföra sin tjänst att bygga upp Kristi kropp till enhet, kunskap, mognad och total uppfyllelse av Kristus.

Gud bryr sig lika mycket om intellektet som det ”andliga”. Unga i dag har massvis av frågor, men i stället för att få goda svar, får de ibland höra: läs Bibeln och grubbla inte. Då söker de svaren på nätet i stället.

Är det då förvånande att många unga blir avfälliga när de orustade möter allehanda kritiska ideologiska tankeströmningar?

Vi kristna, likt alla människor, försvarar gärna oss själva i olika situationer, men inte lika gärna den gemensamma kristna tron. Men det går att vinna en diskussion utan att förlora en relation. Självfallet är slutmålet med apologetiken att vinna människor för Jesus och evigheten med Honom.

Ett stort ljus i mörkret är att vi i Sverige har det apologetiska nätverket Apologia – Centrum för kristen apologetik, med Stefan Gustavsson, Ray Baker och Mats Selander i spetsen.

De har en astronomisk uppgift framför sig i att hjälpa svensk kristenhet att försvara vår kristna tro i ett av världens mest sekulariserade länder. Det behövs bön, men också kommunikation av rationella skäl för vår kristna tro.

Avslutningsvis vill vi utmana till att var femte vecka ha apologetiskt innehåll i kyrkans gudstjänst. Det blir tio gånger per år, vilket är blygsamt i förhållande till all annan kristen verksamhet.

Ronny Almroth­,

Joel Samuelsson­,

Emelie Rynningsjö­,

Bength Gustafson,­

Magnus Lindborg,

Facebook­forumet Svenska­ apologetik­sällskapets styrelse

Fler artiklar för dig